Bildworkshop 2 - Vad kan leran erbjuda barn?

Under en Workshop med Andersson (1) fick vi bekanta oss med olika sorters leror, bland annat Play-doh-lera, modell-lera och keramik-lera. Detta inlägg kommer att handla om det sistnämnda. Andersson (1) hade lagt upp olika keramik-leror på en lång rad, från hans sida var det en tydlig introduktion till att vi verkligen skulle ”lära känna” lerorna. Vi fick ta av oss skorna och trampa på det olika sorterna, här kände vi skillnaden i mjukhet. Sedan fick vi ta en klump av varje sort och jämföra skillnader, vi klämde, luktade och smakade på dem. Somliga kändes grövre med en mer tydlig kornighet medan andra var mer åt det lena och mjuka hållet och därav mer formbara. De flesta doftade liknande, skog, grus och fukt, smaken var densamma. Tillsammans med Andersson (1) arbetade vi sedan med leran på olika sätt, och många av de aktiviteter som vi gjorde, testade jag på min VFU-plats.

Nedan beskrivs en aktivitet jag höll tillsammans med barnen som alltså  nästan är identisk med den aktivitet som Andersson (1) gjorde med oss under workshopen.

När barnen kom in i klassrummet hade jag lagt fram en 10-kilos lerklump på bordet, i mitten av bordet fanns olika verktyg såsom, plastknivar, penslar och kavlar till förfogande. En och en fick barnen komma fram och skära ut en bit av leran, bara denna process tyckte barnen var spännande, då leran är väldigt följsam och ganska härlig att skära igenom. Andersson (1) gav ett tips under Workshopen att fästa en ståltråd runt två gipsrullar och använda som skärverktyg, jag gjorde nästan detsamma, bara det att gipsrullarna hade bytts ut mot en tudelad klädnypa.

Vi började att samtala tillsammans om keramik-leran, att lerans ingredienser kommer ifrån vår natur och att den därför om man vill går att smaka på. Somliga barn såg ut som frågetecken när jag sa detta, medan andra såg luriga ut och tittade på deras förskollärare som att (får vi verkligen smaka??). Efter smaktestet frågade jag barnen hur de tyckte att leran kändes, den var hård, grusig och kändes kall. Jag sa att man får ta i hårt med sina muskler när man arbetar med leran just för att den är lite hårdare än vanlig trolldeg som de är vana vid. När de efter ett tag bekantat sig med leran bad jag dem att lägga en bit i handen och trycka ihop handen så hårt de bara kunde. Sedan fick de trycka dit två ögon på figuren som skapades emellan deras händer. Detta var uppskattat av barnen, de visade stolt upp sina olika figurer för varandra och gav dem olika namn. Sedan bad jag barnen forma en lång, kort, tjock, rund och en slingrig sak. Allt som barnen format lade vi sedan på brickor.

 

Av alla dessa olika former fick barnen sedan bygga ett så högt torn som de kunde, här samarbetade barnen och diskuterade om hur de på bästa sätt kunde placera bitarna för att tornet inte skulle rasa. Efter en stund stack jag ner några blomsterpinnar för att ge dem något att bygga höjden på.

När tornet var klart frågade jag dem vad de hade byggt, ett torn svarade barnen. Jag ställde sedan en rad olika frågor:

-Om det finns en ingång till tornet var finns den?
-Behöver ni göra något för att komma in?
-Vad möts ni av när ni kommit in i tornet?
-Hur doftar det där inne?
-Hur tar ni er igenom den stora porten inne i tornet?
-Vem bor i tornet?
-Vad händer när ni träffar dem som bor där inne?

Medan vi samtalade kring dessa frågor antecknade min handledare allt, denna historia som det sedan blev, läste jag upp för barnen efter deras rast.

Ingången till tornet är här, man måste ha en kod för att komma in i slottet, kod 100 miljoner. Vi går in i slottet och när vi kommer in står det massa riddare framför oss, alla riddare ramlade, så vi kom in i tornet. Det luktade kanelbulle och mat, sen såg vi en stor port och någon som vaktade porten, för att komma in måste vi säga det hemliga ordet ELDSVÄRDET. När vi kommer in i den stora porten, ser vi att kungen och drottningen sitter på dejt, dom åt pizza och kycklingklubbor och kungen säger till oss: Välkommen, jag har väntat på er! Han har dukat till fest, så vi sätter oss ner och äter tillsammans med kungen, sen myser vi, och till sist blir det dans och vi fick godispåsar och chipspåsar. Sen tackade kungen oss för att vi hjälpte honom att bygga upp hans torn.

Så, vad är det lera erbjuder barn och vilka lärprocesser ser vi?

Barnen utnyttjar sina sinnen när de doftar och smakar och gör jämförelser, när de arbetar med händerna kommer deras känsel in, hur känns denna lera jämfört med trolldegen? Kall, grov och hård. De övar sin finmotorik och formkänsla när de formar leran till olika figurer, skapelser och former. De kommer i kontakt med matematiken beroende på vad vi ber dem forma, en lång sak, en kort sak, två slingriga saker, en rund sak. Konstruktion och hållbarhet övas när de bygger torn, i byggandet rör vi även olika lägesord såsom framför, bakom, under, ovanför. Språket finns med i hela aktiviteten, när de beskriver, diskuterar, samtalar och samarbetar. Även fantasin spelar en stor roll då de behöver ha en bild i huvudet som de sedan ska gestalta i lera, samt även när berättelsen tar form, här lever sig barnen in i en sagovärld och beskriver sina känslor när de berättar och delger för mig vad de tänker.

Det finns alltså en stor variation av olika lärprocesser som barn kommer i kontakt med när de arbetar med lera. Bojang och Elfström (2003, s. 73) lyfter att just lärprocesser är något som sker då barn får uppleva och erfara något med sina sinnen, vidare lyfts att när barn får arbeta med lera så föds också samtal, då lera är något socialt som ofta inbringar olika samtalsämnen. Här anser jag att vi vuxna ska vara med och intressera oss för de barnen säger i skapandet. Vi ska lyssna på dem och ställa öppna frågor och finnas där som stöd när de behöver en push för att komma vidare. I förskoleklass är det en mer skolbaserad form, och där jag är får barnen ibland sitta och räkna i matematikböcker eller skriva i sina bokstavsböcker, detta inspekterar sedan pedagogen och sätter ett "R" för rätt eller en bock för fel.  När barn arbetar med lera finns det inga rätt eller fel och leran ger barnen en möjlighet att få konkretisera sina tankar och idéer som de har (s.75). Detta tycker jag är härligt, att din figur får se ut hur den vill, och du gestaltar dina former på de sättet du uppfattar att de ser ut. Jag tror att barnen även lär sig genom att testa, utforska och pröva på detta sätt.

Bojang och Elfström (2003, s.74) beskriver hur de riktigt små barnen ständigt använder sig av sina sinnen i sitt utforskande. Deras syn, smak, hörsel, känsel och rörelse hjälper dem att skapa en förståelse för deras omvärld och hur allt däri fungerar. Det är så de lär sig att gå, äta, tala och kommunicera utan att någon har talat om för dem att det är så. Författarna lyfter även en viktig fråga kring detta, nämligen, tror vi pedagoger att detta upphör i en viss ålder eller att det inte behövs längre? Att barn använt färdigt sina sinnen när de börjar skolan? Jag fick en liten tankeställare efter detta, och jag tror det är viktigt att pedagoger i skolans värld inte glömmer av hur det egentligen var barnen lärde sig det mest komplexa som en människa kan lära sig. Att barnen måste få ha kvar dessa lärandesituationer där de får arbeta mycket med sina sinnen, tankar och sin kropp. Vår uppgift blir att klämma in de olika ämnena i det praktiska arbetet, och det kände jag att jag gjorde i denna aktivitet.

Mål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

-Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

-Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11. 
- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass. 

- Din planering från fältdagar, ditt genomförande under VFU och ditt efterarbete/uppföljning från fältdagar ska kritiskt granskas och analyseras.

- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande. 

- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

Referenser

Faktisk fantasi barns språkutveckling genom skapande. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1855

(1) Andersson, Mats. Workshop: Bild 2. Campus Varberg. 2015-02-02.

Musikvetenskap i förskolan

Denna termin har kretsat i seminariets tecken, upplägget har varit så att vi haft en föreläsning eller workshop kring ett specifikt ämne. Detta har vi sedan fått skriva en inlämning kring vilken sedan har varit vår inträdesbiljett till seminariepasset. Under seminariet har vi delats in i mindre diskussionsgrupper och i gruppen diskuterar vi ämnet mer fördjupat med våra inlämningar som underlag. Detta upplägg är enligt min mening genialisk då vi får en större bild över själva ämnet på grund att vi penetrerar ämnet ytterligare när vi tar del av varandras olika tankar och åsikter.

Nedan får ni ta del av min inträdesbiljett till vårt musik-seminarium, alltså mina tankar och reflektioner kring musik i förskolan. Uppgiften var att läsa tre kapitel ur boken Musikvetenskap för förskolan och efteråt reflektera kring tre olika frågeställningar. Jag har kortat ner mitt original paper något och valt att lyfta 2 frågor av 3 i detta inlägg.

1. Föreställ dig att du ska ha en musik- och rytmikstund i ca 30 minuter tillsammans med barn i förskolan/förskoleklass. Bestäm vilken åldersgrupp du riktar dig till. Vad skulle du vilja
göra med dem? Gör ett upplägg, en planering och välj ut 2-3 moment där du fördjupar dig frågorna vad, hur och varför.

2. Vilka möjligheter respektive hinder ser du med musik och rytmik som verktyg i barnenslärprocesser? Koppla även till dina erfarenheter och tankar om musikestetiska lärprocesser.

3. Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av musik och rytmik spontant i vardagssituationer i förskolan/förskoleklass, och varför? På vilket sätt kan du utmana dig själv?

Musikvetenskap i förskolan

Att arbeta med musik i förskolan har sedan länge varit en återkommande del i verksamheten. Holmberg (2012, s.134) lyfter att sången förr ofta användes ur traditionell synpunkt och var en stor del i samlingen, samt något som skulle visas upp för föräldrarna när de kom på besök. Numera har det blivit ett mer lärande syfte kring musiken, forskare talar om reproducerande och undersökande förhållningssätt till musiken och hur dessa två ska samspela för att utgöra största möjliga lärande. Texten nedan kommer att belysa dessa begrepp tydligare. Slutligen framställs för och nackdelar kring musik och rytmik som hjälpmedel för barns lärprocesser i förskolan.

Reproducerande och undersökande karaktär

Holmberg (2012, s. 125) belyser att ljud, musik och rörelse produceras i olika aktivitetsformer och att dessa kan vara av antingen undersökande form eller reproducerande form. Författaren förklarar reproducerande karaktär såsom att sjunga med i en sång eller återskapa någon form av musik som redan existerar. Detta är grundläggande för huruvida barnen tar till sig musikaliska färdigheter såsom att spela på instrument eller använda rösten och sjunga. Författaren förklarar vidare att undersökande karaktär handlar om att improvisera och utforska musiken, alltså att skapa ny och egen musik eller att undersöka hur ett instrument fungerar. Musikaktiviteter på förskolan innehåller både reproducerande karaktär samt undersökande karaktär och det är pedagogernas uppdrag att se över vilka möjligheter som ges till barnen, då båda dessa karaktärer bör finnas med i musikaktiviteterna som görs på förskolan. Lindahl (1) förstärkte även detta under en workshop då hon lyfte att ingen av dessa delar är bättre eller sämre att arbeta med i förskolan, utan huvudsaken är att vi pedagoger har en jämn fördelning mellan dessa två former i våra musikaktiviteter.

Möjligheter och hinder

Jag tillhör den skara människor som känner en slags osäkerhet och hämning inför att sjunga och spela i grupp och speciellt inför andra pedagoger. Detta anser jag är och kan vara en stor nackdel på grund av att det utgör ett hinder som går ut över barnen. Ehrlin (2012, s. 142) menar att det handlar om att försöka sänka kravet på sig själv och istället inta ett fokus mot glädjen som uppstår när man arbetar med musik tillsammans med barnen. Det finns många fördelar med musikestetiska lärprocesser, barn kommer i kontakt och utvecklar sitt språk, sin motorik och hälsa, det emotionella alltså förmedling av känslor och upplevelser, delaktighet, rumsuppfattning, samhörighet, självkänsla och samspel, detta för att bara nämna några. Något annat jag har upptäckt är att instrument på förskolorna ofta förvaras oåtkomligt för barnen, just för att det är något som kostar mer pengar, följden av detta blir då att instrumenten faller i skymundan och musikaktiviteterna med barnen glöms bort. Ligger istället instrumenten framme och är mer tillgängliga för barnen, tror jag att musik blir en större och mer återkommande del i vardagen.

 

Jag förstår mer nu, hur mycket kunskaper det finns att erfara inom musiken, och har bestämt mig för att inte låta min osäkerhet bli ett hinder, det är trots allt mitt jobb och jag gör det för barnens skull. Detta kommer definitivt att bli min utmaning i framtiden, men att gå succesivt framåt tror jag är nyckeln. Ofta har jag sett att pedagoger förstorar upp musikaktiviteterna på förskolorna, just för att de mer sällan arbetar med musik och spelar på instrument tillsammans med barnen. Det är inte konstigt att pedagoger blir rädda. Jag ser hellre att man ofta och mer spontant arbetar med musik i vardagen. Lindahl (1) tipsade under vår workshop att lyfta och arbeta med musiken i något av alla teman som florerar i förskolorna. Tema vatten är ett vanligt förekommande fenomen och detta ämne kan göra det möjligt för barnen att spontant få arbeta med musiken i vardagen. Barnen kan exempelvis få spela in olika vattenljud på Ipads, dessa ljud kan sedan användas som bakgrundsljud till sånger om vatten, barnen kan även med vattenljuden försöka komponera ihop en melodi, musik behöver inte komma ifrån instrument utan det kan vara så mycket mer.

Jag hoppas att fler pedagoger går in med samma inställning som mig och inte låter ens osäkerhet gå ut över barnens lärande. Det vi vill mest av allt är trots allt att barnen har kul samtidigt som det lär sig, vilket musikaktiviteter verkligen hjälper till med.

Mål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

-Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Kriterier
-Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

-Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

Referenser

Ehrlin, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 139-153

Holmberg, Ylva (2012). Musikstunden – sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 123-137

(1) Karin, Lindahl. Musik Workshop 2. Campus Varberg, 2015-02-17.

Drama seminarum - Medierat lärande och bild som medium för lärande!

Inlägget nedan är min skriftliga inlämning som jag tidigare blivit examinerad i.

En utav uppgifterna vi fått under denna termin var att läsa några kapitel ur boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Utifrån utvalda kapitel skulle vi sedan reflektera över seminariets rubrik och redovisa våra kunskaper kring medierat lärande kopplat till vår roll som förskollärare.

Jag valde att fördjupa mig i Gunilla Welverts kapitel - Bild som medium för lärande, samt Charlotte Pagettis kapitel - Barns bilder som betydelsebärande medier. Utifrån dessa kapitel lyfts en mer ingående förklaring kring vad medierat lärande innebär genom en förankring i mediet bild, närmare bestämt hur ett medierat lärande kan ske genom en bildanalys.

Medierat lärande

Fihn (1) lyfter kortfattat att mediering handlar om att förmedla något via ett medium, där medium i detta fall kan vara ämnen såsom, bild, drama eller musik. Det som förmedlas tolkar jag kan vara känslor, upplevelser, minnen, förståelse, begrepp och att barnet genom detta utvecklas. Det är i det medierande lärandet pedagoger ska stötta barnen genom att som Fihn nämner, särskilja olika delar i mediet och se det ur olika perspektiv. Diskutera och ställa frågor och slutligen det viktigaste, analysera, varför vi gör det och hur vi gör det.

Bild som medium för lärande

Många barn på förskolan aktiverar sig genom att teckna och måla bilder. Ofta visar barnen stolt upp vad de skapat för pedagogerna som i sin tur många gånger ger något slags beröm till barnen. Somliga pedagoger lyfter färgerna i bilden och berömmer dem på det sättet. Det tycks finnas en osäkerhet hos många pedagoger i huruvida de ska lyfta meningsfulla samtal och kommunicera om bilden tillsammans med barnen. Paggetti (2013, s.195) förklarar hur pedagoger kan samtala om barnens alster som betydelsebärande medier och lyfter hur en bildanalys genom samtal tillsammans med barnen medierar lärande.

Barn har ofta ett budskap med sina bilder och de tenderar att skapa bilder av saker de vill berätta om. Vidare utgör barns erfarenhetsvärld en stor del i vilket innehåll bilden har. De blir även påverkade av sin sociala samvaro, såtillvida att om ett barn ritar ett hus, ritar nästa barn samma sak, eller om pedagogen sitter bredvid och ritar lockas barnet att härma den vuxnes bild (Paggetti, 2013, s.196).

Paggetti (2013, s.196) förklarar hur en bildanalys kan gå till med inspiration från semiotiken, alltså teckenläran och teckens innebörder i exempelvis bild. Författaren förklarar att semiotiken utgår från att bilder har ett innehåll som kan tolkas och menar att det krävs en kunskap kring hur tecken fungerar för att lära sig att se och tolka bilderna. Paggetti (2013, s.199) förklarar att hon i sin bildanalys tillsammans med barnen utgick ifrån en bild vilket i korta drag föreställde ett hus vid en väg. Denna bild fick barnen analysera och i bildanalysen utgick författaren från tre olika nivåer av tecken. Den första nivån, tecken, handlar om att barnen ska beskriva vad som gestaltas i bilden. Den andra nivån, index, handlar om att barnen ska försöka lyfta vad bilden förmedlar. Den tredje och sista nivån, symbol, handlar om vad bilden vill berätta. Genom en beskrivning av dessa tre symboler i samband med bildanalysen skapar barnen sig en tolkning av vad bilden berättar samt vilket budskap bilden förmedlar till barnen.  

 

Paggetti (2012, s.206) understryker att det är genom att analysera och samtala om bilder tillsammans med barnen som bilder medierar ett lärande. Författaren framhåller vikten av att både barn och vuxna ska vara öppna för och respektera allas olika tolkningar kring bilden. Vidare nämns även att i bildanalysen kan olika dilemman lyftas fram och att det även blir ett tillfälle för barnen att diskutera detta tillsammans och försöka komma på alternativa lösningar.

Att få prova detta i en barngrupp hade varit intressant då jag tror att det öppnar upp för intressanta och berikande samtalsämnen. Bilden får ett liv och en mening och ger plats för barnen att med eftertanke få analysera och fantisera om bildens budskap kopplat till hur de själva upplever de utifrån deras egen omvärld. Jag tror även att det ger barn en större förståelse för hur människor tänker och tolkar saker på olika sätt när de lyssnar på varandras tankar om bilden, vilket alltså ökar förståelsen för deras medmänniskor.

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans, och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande" (Lpfö 98. Rev. 2010, s.7).

Jag anser att citatet ovan lyfter det som medierande lärande även handlar om, nämligen att genom olika medium förmedla och uttrycka olika känslor, utveckla tankar, skapa en förståelse och en tydligare bild av sin omvärld och genom detta lära och utvecklas.

Kursmål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

 

-Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Kriterier

- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

-Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

Referens

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

(1) Fihn, Gunilla. Föreläsning: Medierat – multimodalt & problematiserat lärande. Campus Varberg. 2014-02-01

Forumteater, en lärorik drama workshop.

En metod som vi fick testa på under en drama workshop var forumteater. Forumteater kan förklaras som ett slags problemlösande skådespel. Fihn (1) lyfter att forumteater ger åskådarna möjlighet att utforska, förstå, reagera och analysera genom olika problemsituationer. I vår framtida yrkesroll kommer vi att stöta på olika problem i våra arbetslag och vi kommer att ha skiljaktigheter kring många delar. Forumteater kan då vara ett hjälpmedel som synliggör problemet ytterligare genom att alla parter får delge sin syn på saken genom att ”åskådliggöra genom handling” som Fihn kallar det.

Under workshopen fick var och en i gruppen skriva ned en konflikt på ett papper, det kunde vara något vi varit med om själva ute i verksamheterna, om inte fick vi själva hitta på något. Konflikten fick gärna avslutas med en oväntad tvist, detta för att lärsituationen skulle bli mer tydlig för oss som deltog. Vi blev sedan indelade i smågrupper, varje grupp valde en av konflikterna som sedan skulle spelas upp för de andra grupperna. Vår konflikt handlade om att en pedagog alltid fick städa upp efter en annan pedagog, som hellre startade nya aktiviteter med barnen än att istället hjälpa till att plocka iordning efter den första aktiviteten. Vi fick spela upp scenariot en gång och andra gången fick åskådarna säga STOPP och välja att ta någon av skådespelarnas plats. Därefter fick denna person fritt agera utanför manus, samtidigt som samma scenario spelades upp, det är alltså här forumteatern tar en vändning och andras synsätt kommer upp till ytan.

Att använda sig av forumteater under exempelvis personalmöten eller föräldramöten anser jag är en smart väg att gå. Då det ständigt, när personer byter plats, uppstår nya vändningar och även nya synsätt på konflikten. Jag tror att när konflikten diskuteras mer fysiskt blir det enklare att både förstå konflikten och varandras handlande. Efter forumteatern har förhoppningsvis parterna fått en större förståelse för varandra och kan på så sätt enklare finna en lösning på problemet som passar alla.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11. 2011, s.7) belyser under rubriken skolans värdegrund och uppdrag att skolan ska arbeta för att varje individ främjar en förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Vidare ska omtanke om den enskildes välbefinnande vara det som formar verksamheten.

Denna punkt anser jag gäller de vuxna på skolan likväl som barnen. Det är till oss barnen ser upp, därför bör vi föregå som goda exempel. Uppstår olika konflikter i arbetslaget är det vårt ansvar att ta tag i problemet och försöka lösa det. Jag tror att barnen intuitivt känner om ett arbetslag har en olöst konflikt, då det ofta speglar sig i hur vi talar till varandra och även ser på varandra. Antagligen kommer det hända att jag i min framtida yrkesroll kommer att stöta på kollegor med helt andra synsätt än mig själv, då krävs det att båda är villiga att hitta en gemensam väg att gå som fungerar för båda parter och genom att konkretisera problem och konfliktsituationer som i forumteater tror jag att dessa vägar kan bli lättare att finna.

Mål
-Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.

- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575

 

(1) Fihn, Gunilla. Workshop - drama 2. Campus Varberg. 02-09-2015

 

Besök från navet

Gunnarsson (1) ifrån Science centret Navet i Borås, kom till oss och höll i en spännande workshop, dagen bjöd på olika experiment, utforskande och klurigheter. Gunnarsson (1) är författaren bakom den splitter nya boken Tunda och Triton - spännande fysiksagor med experiment. Boken är tänkt ska inspirera barn att arbeta med fysik och kemi. Huvudkaraktärerna Fladdermusen Tunda och vattensalamandern Triton finns med i de olika sagorna, och ställer olika frågor som barnen får reflektera kring. Boken rör alltså inte bara naturvetenskap utan även språk, kommunikation och lustfyllt görande.  

Gunnarsson (1) läste ett kapitel ur boken för oss och kring det skulle vi sedan diskutera om vi ansåg att de lät som en klassisk saga, eller om vi tänkte på något mer utöver handlingen i sagan. Det jag tänkte på var att många fysiska och kemiska termer nämndes, och det var tydligt att det var hennes avsikt. Till en början tänkte jag att det lät krångligt när hon blandade in dessa termer, men Gunnarsson (1) berättade sedan att när vi vuxna ändrar om termer i tron om att barn ska förstå lättare, gör vi det egentligen mycket svårare för barnen. Hon förklarade att det ibland kan ta lite längre tid för en del barn att uttala vissa ord, men att det inte är något vi ska se som ett hinder. Hon har snarare fått uppfattningen om att barn tycker det är roligt att uttala konstiga ord som exempelvis koldioxid. Hon menar att processen som sedan kommer när det tvingas lära om och lära sig det korrekta begreppet, blir mycket svårare för barnen än om de faktiskt hade fått den korrekta benämningen från första början.

Vi fick sedan göra ett uppdrag ur boken, nämligen skapa vår egen fallskärm med korg. Före vi började fick vi diskutera hur vi skulle gå till väga och vilket material vi ansåg vara mest lämpligt till vår fallskärm. Efter att vi skapat vår fallskärm testade vi att släppa den från 4:e våning. Efter flygtestet skulle vi utifrån våra erfarenheter diskutera kring vilka utvecklingsmöjligheter som finns, sedan fick vi antingen göra en ny eller förbättra vår gamla fallskärm.  Gunnarsson (1) förklarade att hon i boken inte alltid har använt den idealiska formen, utan hennes tanke är att barnen som läser den alltid ska känna till att det finns utvecklingspotential. Detta anser jag är ett smart sätt att få barn att samarbeta och diskutera kring olika lösningar. Barnen får även vetskapen om att det kan finnas flera olika lösningar på ett problem och det tror jag utmanar barnen ytterligare till att vilja testa och prova. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, s. 9) lyfter hur skolan ska stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och självförtroende och därtill en vilja att testa egna idéer och problemlösningar.  Eleverna ska även ges möjlighet till att ta egna initiativ och eget ansvar samt utveckla sin egen förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Vår fallskärm skapas

Gunnarsson (1) lyfter hur viktigt det är att vi inte bara arbetar med kemi och fysik utan att vi ständigt måste fundera kring hur vi ska få in det estetiska lärprocesserna i det hela, när man gjort det menar hon att man hamnat i en bra verksamhet. Det handlar alltså inte bara om själva görandet utan det som jag anser är lärorikt i sådana här situationer är att barnen får arbeta problemlösande och de får själva komma på kreativa lösningar genom att samarbeta och resonera tillsammans kring hur de ska gå till väga. Att barnen får känna på utmaningar i arbetet anser jag är positivt och jag tror att när de funnit en lösning på något problem så ökar deras självförtroende och ”jag kan känsla”. Detta arbetssätt beskriver ganska tydligt hur jag vill arbeta, praktiskt, upptäckande, problemlösande, spännande, ja, att barn ska få erfara nya kunskaper genom experimentella upplevelser och sina sinnen. Jag tror att barnen, liksom jag själv finner något extra lustfyllt i ett sådant här arbetssätt och jag tror även att praktiskt görande och abstrakta föremål, underlättar och hjälper oss att förstå olika problem och fenomen. Mitt förhållningssätt anser jag bör vara medforskande och nyfiket, istället för att komma med färdiga lösningar till barnen vill jag diskutera eventuella lösningar tillsammans med dem och få dem att fundera och lösa problemen själva.

En sak jag verkligen kommer att ta med mig från denna workshop som Gunnarsson (1) pratade om är att alltid lyssna till varningsklockan ”Såhär har vi alltid gjort”. Vi ska våga ifrågasätta ifall vi stöter på dessa ord ute i verksamheten. Visst, det kan vara positivt, men i vissa fall finns det sällan några didaktiska belägg kring varför en del saker görs ute i verksamheten. Vi ska ständigt ha dessa tankar i bakhuvudet. Vad är det vi gör? Varför gör vi det för barnen? Vad är det vi vill att barnen ska ta med sig från denna aktivitet? Vilka erfarenheter tar de med sig efter detta? Hur ska vi göra för att aktiviteten ska bli lärorik, spännande och lustfylld och framförallt hur gör vi för att se till att varje enskilt barn stimuleras.

Jag tackar Anna Gunnarsson för en inspirerande dag och hoppas att hennes bok blir en storsäljare!





 

 

 

 

Sugen på att köpa boken? Klicka på ---> NAVET för att komma till deras webbshop.

 

Kursmål
-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.

- All text ska skrivas enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och enligt Harvardmodellen.

- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

 - Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

 

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575

 

(1) Gunnarsson, Anna. Workshop - Navet. Campus Varberg. 03-03-2015.



Textil 2 - Textilfärg och brodering

I den förskoleklass där jag gör min praktik har de ibland mellan lektionerna fri aktivitet, de får då arbeta med något från sin låda. Det händer då att barnen syr eller broderar, detta gör de ofta utifrån färdiga mallar, vanligtvis är det djurmallar såsom katter, kaniner eller hästar. Detta anser jag inte är något vidare utvecklande för barnen, då det i regel är ganska enkla mallar utan någon vidare tanke bakom. Berg (1) talade under workshopen om att istället för att barn syr och broderar efter färdiga mallar, kan de utifrån deras egna bilder skapa en mall att brodera eller sy efter. På detta sätt kan vi enklare lyfta barns intressen i aktiviteten samt även få in både bild och textil i en och samma aktivitet.

Jag tror även att det är viktigt att inte stanna upp vid det klassiska nål, tråd och tyg träsket, utan att vi utmanar barnen att sy och brodera på olika material. Barnen kan exempelvis få rita ett eget mönster på en papplåda och sedan brodera mönstret på lådan, denna låda skulle kunna bli en förvaring för barnens olika textilalster. Vi kan be barnen att ta med ett klädesplagg som det inte är allt för rädda om, sedan brodera eller sy någonting på plagget. Här kan vi tala om återanvändning och hållbarutveckling med barnen, om att allt inte behöver slängas, utan att det med enkla medel går att förnya saker och sätta en ny prägel på det.

Broderi-båge är ett smart verktyg där barnen fritt får brodera och skapa effektfulla mönster eller arbeta med sin egen formgivning. Det är stadigt för barnen att hålla i och det är enkelt att arbeta med, då tyget sitter tajt fastspänt runt broderi-bågen. Barnen kan sedan rama in sitt verk, eller sy ihop alla bilder till en stor duk, detta blir ett häftigt konstverk att hänga på väggen i klassrummet, positivt då textilier även verkar ljuddämpande.  

Klicka på länken för att komma till återförsäljare av bland annat broderi-bågar och en inspirationsbank med massa idéer kring broderi och andra textilformer -----> www.slöjddetaljer.se

Under textilworkshopen fick vi testa på att arbeta med textilfärg, detta är något jag aldrig tidigare testat därför var detta extra spännande. Vi fick väldigt fria händer under dagen, salen var fylld med material, här skulle vi testa på olika metoder och verktyg för att färga vårt tyg. Med så kallade ströpplare kan barnen enkelt dutta på tyget, detta är speciellt bra för de barn som ogillar att få färg på händerna. Det fanns även en klassisk roller, i mindre format, ett roligt och snabbt sätt för färgsättning av tyget. Vi fick även smarta tips kring hur man enkelt kan skapa egna stämplar, bland annat genom att tvinna ett tjockare snöre runt en brädbit. Här kan barnen vara med och själva komma på idéer kring vad dom vill trycka på tyget. Kanske kan man doppa en leksaksbil i färg och köra med på tyget, eller doppa en dockas fötter i färg och trippa med den över tyget, det finns massor av olika metoder att testa på! 

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11, 2011, s.213) lyfter att bearbeta material med hjälp av olika redskap är ett sätt för människan att uttrycka sig och hjälper till att utveckla tankar och kreativa lösningar. Slöjd är en skapandeform som utmanar människan att finna konkreta lösningar, vidare utvecklar det kreativiteten och stärker tilltron till förmågan att klara olika uppgifter i vardagen.

 

 

Något jag testade på under workshopen var att tejpa långa remsor markeringstejp på ett tygstycke. Sedan använde jag mig av mini-rollern och rollade över med textilfärg, jag blandade färgerna över tyget för att få ett mer effektfullt slutresultat. Efter att färgen torkat någorlunda drog jag bort tejpremsorna, detta resulterade i ett randigt mönster på mitt tygstycke. Denna metod går självklart att göra på ett tjockare papper, barnen kan då tejpa olika figurer eller former och sedan måla över, här kan det även bli effektfullt att använda färgat papper. 

På mitt tyg broderade jag sedan något som skulle likna en diamant. Jag skrev ut en bild på en diamant och nålade sedan fast denna på tyget och broderade sedan utefter denna mall. När den var klar sydde jag ett kuddfodral av denna, väldigt enkelt som jag absolut tror att barnen i förskoleklass skulle klara av galant. Finns det inte tillgång till någon symaskin, kan barnen sy ihop två tygbitar med en lite tjockare tråd.

Klicka på filmen för att ta del av olika färgningsmetoder som testades under dagen.

 

 

Kriterier

- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

 

 - Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

 

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575

 

(1) Berg, Cathrine. Workshop: Textil 2. Campus Varberg. 2015-17-03.



 

Att använda inspiration från museibesök - Göteborgs statsmuseum

Under denna termin har vi fått i uppgift att besöka ett antal olika museum. Under besöken bads vi att bära med oss tanken kring hur man som pedagog kan göra ett museibesök tillsammans med en barngrupp, samt hur museibesöken skulle kunna passa in ett projekt eller ett temaarbete. Därför kommer jag i detta inlägg att lyfta en mängd olika idéer som florerade i min skalle under besöket på Göteborgs stadsmuseum.

GENOMGÅNG AV MUSEET

Detta museum hade mycket utav allt och jag tror minsann att jag och mina två klasskamrater spenderade mer än tre timmar där inne. Sten-, brons- och järnåldern kom först, där fanns förvarade fynd såsom kittlar, vapen och smycken. Ett skelett fanns även för beskådning för den som uppskattar sådant. Man kunde även kika in i små montrar innehållandes mindre modeller på hur hus såg ut. Vi trädde sedan in i vikingatiden, här fanns det otaligt med montrar innehållande diverse fynd ifrån vikingatiden såsom mynt, vapen, smycken, verktyg och spel. Sveriges enda bevarade vikingaskepp fanns även för beskådning i denna del.

Vidare fanns det olika utställningar från 1200-talet och fram tills idag. När vi gick igenom 16-, 17- och 1800-talet fanns det mycket kläder att beskåda från den tiden, i 1800-talets del fanns en uppriggad lägenhet där man kunde få en hint om hur en medelklass-familj kunde ha det på den tiden. 1600-talet hade en liten avstickare för barnen, där de kunde klä ut sig i kläder från denna tidsepok. Vidare kunde vi betrakta hur leksaker såg ut på 1500-talet, hur toaletterna såg ut på 1600-talet och hur Göteborg såg ut tidigt 1800-tal. Det går knappast att beskriva alla delar och varenda liten detalj utan det krävs nog att man själv åker dit och tar sig en titt.

Utöver denna museidel med fynd ifrån vår forna tid, fanns det några tillfälliga utställningar. En av dessa var Göteborg från ovan, här kunde man titta på bilder tagna på Göteborg ur ett fågelperspektiv. Den andra utställningen kretsade kring ett gammalt barnhem i Göteborg, där kunde man läsa och lyssna på sorliga och tragiska berättelser från människor som har bott på detta barnhem.

Sist ut i denna beskrivning av stadsmuseet kommer barnens museum. Detta var en slags lekplats för 
de allra minsta barnen, det var som en minivärld av Göteborg som var uppbyggd, där barnen 
exempelvis kunde klättra i höghus eller gunga i Eriksbergskranen. Inget vidare museum med andra 
ord, men en kul och annorlunda lekplats för de yngsta barnen!

Leksaker ifrån Medeltiden

En våg ifrån Vikingatiden

 

REFLEKTION OCH TANKAR

Min första tanke när jag gått igenom hela museet, var OJ vad stort! Tar jag med mig en barngrupp dit måste jag absolut begränsa besöket och inrikta mig på en eller två specifika delar. Annars tycker jag att det var intressanta delar som ställdes ut och jag tror att mycket av dessa kan väcka nyfikenhet och intresse hos barnen samt många intressanta frågor. Därför tror jag att man som pedagog till sin egen fördel ska besöka museet en gång före och kolla läget, på det sätt kan man förbereda sig för eventuella frågor som barnen kan ställa samt även bestämma en bra rutt för barnen. Då somliga delar 

av museet inte är hundra procent barnvänliga och därför kräver en pedagogs närvaro tror jag det behövs att planera rutter, annars, vid barnvänliga museer anser jag att barnen ska få utforska och inspektera hur de vill. Utefter de som barnen visar intresse för under museibesöken kan vara till hjälp vid utformandet av nya teman eller tips på vad vi kan arbeta mer med på förskolan genom olika 
aktiviteter. Jag anser att vi ska utforma verksamheten efter barnens behov och intressen, därför tror 
jag att det är bra att dela upp barnen i grupper under besöket, på det vis kan pedagogen enklare 
koncentrera sig på det barnen lyfter under besöket.

Många barn kanske inte har koll på att det faktiskt har levt människor på denna jord under väldigt lång tid, här är ett ypperligt tillfälle att arbeta vidare med detta. När vi kommer tillbaka till förskolan kan vi diskutera vad det är vi sett och under vilken tid det var, vi kan rita upp en tidslinje för att tydliggöra i vilken ordning de olika tidsepokerna kom och hur långt ifrån vår nutid är jämfört med exempelvis stenåldern. Vi kan samtala om hur de klädde sig för i tiden, vad man arbetade med, hur det såg ut på skolor och vad barnen brukade leka med. Intressant att även lyfta och se vart samtal 
kring ett samhälle utan teknik leder, jag tror att det kan vara ganska svårt för en del barn att greppa, att förr fanns inga telefoner, inga datorer, ipads, iphones eller tv-spel. Enligt mig är det alldeles för mycket av IT nuförtiden, många barn väljer hellre att sitta inne och spela än att vara ute och leka, det blir således mindre av aktiviteter där barn är ute och utforskar med sin kropp och sina sinnen. Därför hade det varit intressant att en dag på förskolan leva och äta såsom de gjorde på exempelvis 1700-talet. Jag tror att när barnen själva får uppleva samma fysiska saker så öppnar de upp för en större förståelse. En annan idè jag kom att tänka på var att låta barnen skapa sitt eget museum på förskolan. 
Som förarbete skulle vi kunna arbeta med textil, bild och musik på det sätt som de gjorde på exempelvis 1700-talet, sedan kan barnen få ställa ut alla olika alster de skapat, exempelvis, en tröja gjord genom tovning eller en bild målad med växter. Under utställningen kan barnen få agera guider för exempelvis andra avdelningar, eller om de vill, för syskon och föräldrar. Detta är även något som kan stärka barns självförtroende och förmåga att tala inför grupp. 

Något jag kom att tänka på som man kan samtala med barnen kring under ett museibesök är hur lång tid föremål som exempelvis, vapen, smycken, verktyg och även träföremål kan ligga kvar i naturen 
utan att förmultna. Här kan vi på ett tydligt sätt med hjälp av konkret material bevisa hur lång tid det kan ta för ett föremål att förmultna i jorden. Detta kanske ger barnen en större förståelse för att vi ska värna om den natur som vi har.

Utställningen ”Göteborg från ovan” visade häftiga bilder på trädgårdar, parkeringar och byggnader tagna ovanifrån. Här kan barnen gå in och inspektera och förundras över konstverken. Vi pedagoger 
finns med som stöd vid frågor och kan även lyfta frågor som exempelvis, kan ni se några mönster i bilderna, några former, hur många lika former ser ni, vad tror ni att bilden föreställer etc. Utställningen kan vara en start till ett arbete om olika perspektiv på förskolan. Barnen kan själva få dokumentera med en kamera och fotografera föremål ur olika perspektiv, hur ser gården eller förskolan ut ovanifrån, vad är det som skiljer bilder tagna ur fågelperspektiv från bilder tagna grodperspektiv. Barnen kan rita av föremål från olika vinklar, de kan försöka rita av rummet ovanifrån och skapa kartor. Det finns mycket att arbeta vidare med, det är bara vi pedagoger som sätter gränserna. Wernberg, Larsson och Riesbeck (2010,  s. 158) menar att barn behöver hjälp att 
upptäcka matematiken i vardagen, både genom lärarstyrda aktiviteter och genom leken. För det krävs matematiskt medvetna pedagoger som ständigt har läroplanen i bakhuvudet. Författarna lyfter även Clements, Sarama och DiBiases (2004) studie om att barns utveckling i matematik i förskolan är av stor betydelse kring huruvida deras senare förståelse för matematik blir i skolan. Att använda sig av enkla medel som en tavla för att lyfta matematiken på ett lustfyllt sätt i förskolan anser jag är rätt väg att gå, det finns så mycket matematik i vår vardag och jag tror att det är den vi i huvudsak ska rikta oss in på för att introducera matematiken för barnen. Jag tror att med en gnutta kreativitet och lust för barns lärande, kan finna matematik i nästan allt!

Mål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Kriterier
- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass

- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

Referenser
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur