Kommunicera med tydliggörande pedagogik

Vi människor är beroende av att kunna kommunicera, utan vårt språk eller våra kommunikativa förmågor blir vardagen väldigt komplicerad. Säljö (2011, ss. 163-164) lyfter genom Vygotskijs tankar att språket är det mest viktigaste psykologiska redskapet som vi människor har, genom språket blir människor delaktiga i andras perspektiv och det är även genom språket som våra erfarenheter delas. Författaren belyser vidare hur språket fungerar som ett verktyg för kommunikation, dels mellan människor men även inom människor. Vi behöver vårt språk för att förmedla vad vi vill, hur vi mår, vad vi har för avsikter och språket behövs även för förståelsen. Kommunikation står för göra gemensamt. Det krävs alltså två personer för att en konversation ska skapas, men vad händer då om den ena inte har det verbala språket, om personen av olika anledningar saknar förmågan att kunna tala? Går det inte att kommunicera då? Eller finns det lösningar som skulle kunna göra att personen utan verbalt språk skulle kunna kommunicera och bli förstådd?
 

SJÄLVKLART!

Det finns GAKK - Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Nedan kommer jag att lyfta hur arbetet med GAKK kan fungera i verksamheten, samt vidröra områden som vi pedagoger bör tänka på när vi arbetar med detta i förskolan.

Carlsson (1) talade om BRO, vilket står för Barnet, Redskapen, Omgivningen. Hon menar att vi pedagoger ska skapa en bro över till språket för de barn som har svårigheter. Vi behöver kartlägga och titta på alla tre delar, först och främst barnet. Vilka möjligheter har barnet och vilka förutsättningar finns. Är det så att barnet har en funktionsnedsättning som försvårar användandet av exempelvis tecken, hur gör vi då, sådant här diskuteras med föräldrar och arbetslag. Alltså vilka förutsättningar har barnet och var behöver vi sätta in stödet någonstans.  Dessa delar är viktiga att begrunda innan pedagoger i samråd med föräldrar och barnet om åldern är inne bestämmer vilka redskap som ska användas.  Sist men inte minst kommer omgivningen, det innefattar bland annat oss pedagoger, vi ska hjälpa och stötta. Kommunikation betyder som tidigare nämnt gemensamt, vi måste göra det tillsammans.

Val av bilder

 

Gakk är beroende av ett hjälpmedel, det behövs alltså redskap för att GAKK ska fungera, det kan vara en pedagog som hjälper och stöttar, men främst är det bilder och IT. När vi arbetar med bilder finns det några saker att begrunda, det finns tusentals olika bilder att välja bland och även här bör vi pedagoger tänka till lite extra. Vi ska tänka på att det vi vill förmedla med bilden syns tydligt, det ska inte vara bilder med många detaljer utan bilden ska klart och tydligt visa det som vi vill förmedla. Carlsson (1) lyfte att om vi exempelvis visar en bild på en bil för ett barn, i det syftet att förklara att mamma eller pappa ska komma och hämta barnet, kan det vara så att barnet endast förstår om det är just mamma och pappas riktiga bil på bilden, alltså inte en tecknad bild på en bil. Det är sådant här vi även får arbeta med, att succesivt överföra verkliga objekt, till bilder tagna på verkliga objekt till tecknade bilder eller grafiska bilder. När barnet har kommit till de stadiet att den förstår budskapet med tecknade bilder blir arbetet mycket lättare. Vi kan på så sätt använda samma bild till flera olika situationer. En bild på en docka kan exempelvis både handla om dockan hemma eller dockan på förskolan, barnet förstår vilken docka det handlar om, fast att vi använder samma bild. Arbetar vi med egna fotografier ska vi även tänka på i vilket perspektiv vi tar bilden då det nämligen är avgörande för hur barnet uppfattar och förstår syftet med bilden. Viktigt är även att barnet har tillgång till många bilder, vi styr på det sättet barnets chans till kommunikation, får barnet tillgång till många bilder ökar barns förståelse då vi kan visa och samtala kring många saker.

Denna samtalsmatta kan användas för att uttrycka åsikter, barnen tar en aktivitet och får lägga den på antingen, "glad", "vet inte", eller "tråkigt". På så sätt tar vi del av barnens olika tankar.

IT som hjälpmedel

Att använda exempelvis Ipads och datorer i det syftet att hjälpa barn att kommunicera anser jag är väldigt smart. Nuförtiden finns väldigt många olika applikationer och program som kan hjälpa dessa barn. Att en del kostar pengar anser jag är petitesser då det riktigt stora som följer är att barnet kan kommunicera på egen hand med hjälp av dessa. Under föreläsningen fick vi testa en applikation som heter ”Om en bild” vi fick i uppdrag att genom bilder förtydliga hur en dag kan se ut på förskolan. När vi skapade vår dag skulle vi ha faktorerna, tid, rum/miljö, person och innehåll i bakhuvudet.

Carlsson (1) menar att vi vuxna ofta slänger oss med uttrycken såsom ”Inte än”, ”om en stund” ”snart”, ”sen”. För barnet är detta väldigt abstrakt, hur länge är en stund för barnen, eller när är sen? Är det sent då? Kanske kväll? Dessa tankar kan störa barnen i deras vardag och rubba deras koncentration på förskolan. Här är bilder ett bra stöd, genom att visa bilder på hur dagen är upplagd går det att tydligare visa på när ”sen” är. Exempelvis mellan bilden på middag och bilden på utevistelsen. Dessa bilder finns även upphängda under hela dagen för barnen att se på, vilket blir än mer tydligt för barnen än om vi endast hade berättat det muntligt för dem. Det andra är rummet och miljön, här ska vi underlätta för barnen genom att tydliggöra hur de exempelvis ser ut på biblioteket genom bilder, om barnen ska dit på studiebesök. Eller om barnet ska vara i pysselrummet, visar vi en bild på det. Allt för att förbereda barnen och undvika osäkerheter hos dem. Det tredje området vi ska tänka på är personen, här behöver vi visa bilder för barnen på exempelvis de pedagoger som ska följa med på studiebesök eller på de pedagoger som är kvar sist under dagen. Sist men inte minst innehåll, alltså vad ska barnet göra på exempelvis biblioteket, bild på någon som läser bok exempelvis.

Jag anser att appen var väldigt lätthanterlig och enkel att förstå. Den kan användas för hela barngruppen då den kan tydliggöra barnens dag på ett enkelt sätt. Till varje bild kunde man även spela in ljud, här ser jag en möjlighet att arbeta med barn med annat modersmål än svenska. Vi kan skicka med Ipaden hem till barnets föräldrar och be dem spela in exempelvis meningar på det vi vill att bilden ska förmedla på barnets hemspråk. Under föreläsningen fick vi många andra bra tips på material att använda oss utav i arbetet med GAKK, samt tips på olika sidor att hämta bilder för utskrivning. Detta är absolut något jag vill testa i verksamheten, att använda sig utav bilder för att förenkla vardagen anser jag är nyttigt för alla barn. Det vi vill säga blir mer tydligt, barn får en större förståelse för vad som ska hända, de kan snabbt gå tillbaka och titta och friska upp minnet och detta tror jag underlättar även för oss pedagoger. Vi minskar stress och oro då barn inte behöver oroa sig över tid, innehåll, personer, rum och miljö, då vi ”redovisat” detta tydligt antingen genom ett dagsschema i appen, eller genom utskrivna bilder fästa på väggen.

Exempel på ett bildschema, där varje färg alltid motsvarar en dag och där bilder förtydligar dagens happenings.

Något att begrunda i arbetet med bild som stöd är som Carlsson (1) säger att:
 ”En bild är något som symboliserar en verklighet och erfarenhet och kunskap om föremålet på bilden behövs för att förstå budskapet” Det är alltså här vi blir betydelsefulla för barnen, genom att vi ger dem erfarenheter och vet vilka erfarenheter barnen har kan vi lyfta rätt bilder och ge dem en större förståelse och en mer betydelsefull vardag då berikande och lärorika samtal lyfts i samband med bilderna.

Tips

Papunet.net – Bildbas för utskrift.

http://www.pictogram.se/ - Bildbas för utskrift.

Appar: Tala med symboler med apparna - "Grid player", "widgit".

Skapa tydliga dagscheman i appen "om en dag".

Mål

-Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

-Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

 

-Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

 

Kriterier

- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

Referenser

Säljö, Roger. 2011. L.S Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber ss. 153-179.

 

(1) Carlsson, Camilla. Föreläsning: Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, del 2, GAKK. Campus Varberg. 19-05-2015.

Aktivitets hjulet - mitt didaktiska material

Nedan får ni ta del av mina tankar kring mitt didaktiska material. Den text ni kommer att ta del av nedan är skriven av mig och har tidigare används i en examination. Men då vårt didaktiska material var en stor del i denna termin ville jag gärna ta med denna text i min portfolio.


Mitt didaktiska material blev ett aktivitets-hjul. Om ni föreställer er ett likartat hjul som Leif Loket Olsson använde i Bingolotto förr i tiden, är ni på rätt spår. Detta hjul är indelat i tre delar, en blå, en gul och en grön del. Varje färg på hjulet har en motsvarande burk med samma färg, i dessa burkar finns det lappar med beskrivningar av olika aktiviteter. Den gröna burken står för vår, vilket var temat på min VFU-plats. Den blå står för språk och den gula står för matematik. Materialet är oerhört enkelt att använda, ett barn väljs ut att gå fram och sätter rörelse på hjulet. Stannar hjulet på färgen blå, öppnar barnet den blå burken, drar en lapp, läser högt för de andra barnen vad som står, och sist gör barnen aktiviteten tillsammans.

Målet och syftet med mitt didaktiska material var att barnen skulle få en lustfylld introduktion till olika lärorika aktiviteter och samtidigt, självklart, lära sig en massa inom de ämnena som burkarna rör. Min VFU gjorde jag i en förskoleklass och vardagen är upplagd på ett helt annat sätt jämfört med förskolans vardag. Barnens dagar i förskoleklassen är mer uppstyrd och ämnesinriktad. En vanlig dag börjar med samling och diskussion och följs sedan av lektioner och raster. Under mina första tre fältdagar, där jag i viss mån inspekterade verksamheten lade jag märke till att varje ny aktivitet eller lektion introducerades på samma sätt, genom att pedagogen muntligt berättade vad de skulle göra härnäst. Det var här min tanke kring mitt didaktiska material dök upp. Min vision var att skapa ett material som rörde de ämnen som barnen arbetade med och min känsla var att barnen även behövde en mer lustfylld introduktion till de olika aktiviteterna. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11, 2011, s.10) belyser hur skolan ska sträva efter en social gemenskap gentemot barnen som leder till trygghet och en vilja och lust att lära. Skolan ska genom olika arbetsformer stimulera barns bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Genom detta får barnet en känsla av hur det känns att göra framsteg och övervinna svårigheter. Med utgångspunkt ifrån skolans styrdokument skapade jag mina aktivitetslappar till mitt didaktiska material och genom dessa ville jag att barnen såsom det står skrivet ovan, ska få erfara ny kunskap, känna glädje och en vilja och lust att lära.  

 

UTFORMANDET OCH PLANERING AV MATERIALET

När jag planerade och utformade aktivitets-lapparna som ligger i de olika burkarna var min vision att allt skulle göras utomhus, då temat i förskoleklassen var vår. Jag lånade hem mängder av litteratur där jag sökte inspiration, även internet och olika workshops vi haft under utbildningen var användbara inspirationskällor vid utformandet av aktiviteterna. Det didaktiska materialet ska tydligt kunna visa olika delar från kursens innehåll, därför valde jag att använda mig av en språk-, matematik- och vår-burk. Genom att jag hade dessa burkar med tydligt syfte var det även enklare för mig att se vad det var barnen arbetade med och jag kunde enkelt bocka av de olika ämnesområden som vi rört i arbetet med mitt didaktiska material.

 

Under fältdagarna diskuterade min handledare och jag upplägget av mitt didaktiska material, vi talade då om de olika ämnesområden jag hade att välja bland, bild, musik, drama, textil, språk, matematik och digitala redskap. Hon påpekade att det var viktigt att jag valde ämnen som jag känner mig bekväm i, hon menade att då känner sig även barnen bekväma. Min handledare och hennes kollega berättade även deras vecko-upplägg för mig, att de har matematiklektioner och en matematikbok som de arbetar efter. Vi kom då fram till att jag i min matematikburk skulle rikta in mig på längd och vikt, då det var nästa kapitel i matematikboken. De berättade även att barnen varje torsdag går på ”Singo”, vilket innebär att det kommer en musikpedagog och håller musiklektioner för barnen och på fredagar håller min handledare i en sångstund. Jag kände då att musik är något som barnen får tillräckligt och risken finns att om även jag skulle arbeta med musik att barnen skulle tröttna. De påpekade att språk är något som barnen behöver stimuleras i extra nu när de efter sommaren ska börja klass ett. Även Lundberg och Herrlin (2005, s. 4) lyfter att barnen i skolan bör få riklig stimulans i språket, då de på sikt behöver lära sig att läsa, förstå och använda sig av texter. Författarna förklarar vidare att huruvida barnen har tagit till sig språket kan vara avgörande för om de lyckas med sin läsning senare i skolan. De barn jag arbetar med i min VFU klass har kommit långt i denna utveckling, men det arbetar ändå ständigt med språket och utvecklas varje dag. Jag valde att ta med ämnet språk då jag även för min egen del ville arbeta med detta tillsammans med barnen.

Slutligen valde jag att arbeta med ämnet vår, det gör vi bland annat genom att alltid vara utomhus när vi arbetar med materialet, samt genom utforskande natur-aktiviteter och olika rörelselekar. Språket rörs även här när barnen får beskriva, diskutera och samarbeta i de olika aktiviteterna. Efter samtalet med min handledare, började jag att utforma aktiviteterna som skulle ligga i burkarna, det blev en hel del lappar, då jag ville att varje barn skulle få chans att snurra på hjulet och dra lapp, men detta arbete var lärorikt för mig då jag tvingades plöja igenom en hel del litteratur och gå igenom min minnesbank ifrån min utbildning för att skapa alla aktiviteter.

GENOMFÖRANDET

Första gången jag använde mitt material var i skogen på en plats dit barnen brukar gå minst en gång i veckan. Jag packade ned mitt material i en väska och detta visade jag för samtliga barn när vi satt i en ring i skogsdungen. Jag började med att berätta för barnen att i min skola där jag går och lär mig hur man blir en förskollärare, har jag fått en uppgift, nämligen att hitta på ett eget material som jag ska göra tillsammans mer er. Jag berättade även för dem vilka ämnen som aktiviteterna skulle handla om. Barnen satt och lyssnade noggrant och blev mer och mer nyfikna på mitt material. När jag tog fram det färgglada hjulet blev de alldeles spralliga och skrek att de ville snurra på den. När barnen förstått innebörden av materialet var de sugna på att sätta igång. Jag ställde mig i ringen och blundande sedan snurrade jag och sträckte ut min hand, när jag stannat, öppnade jag ögonen och det barn som stod framför mig, fick gå fram och snurra på hjulet. Hjulet stannade på färgen gul, barnet fick då dra en lapp ifrån den gula matematik-burken. Barnet läste högt: Leta upp fyra stycken pinnar, lägg dem sedan i längdordning. Denna aktivitet är inspirerad ifrån Matssons (1) matematik workshop där hon påpekade hur barn behöver mäta och jämföra med icke standardiserade mått, för att skapa sig en större uppfattning och på sikt en större förståelse för mätning.

Efter att barnen gjort aktiviteten gjorde vi samma procedur fast med en ny aktivitet, på detta sätt rullade det på och beroende på hur lång tid varje aktivitet tog var avgörande för hur många aktiviteter som hanns med under en och samma dag.

 

Utforska naturen med lupp, en uppgift ifrån vår-burken.

Introduktion av aktivitets-hjulet.

 

UTVÄRDERING OCH REFLEKTION KRING MITT MATERIAL

Jag är nöjd med mitt material på det vis att den på ett enkelt och lustfyllt sätt berikar barnen med ny kunskap samt rör många olika delar. Positivt är även att materialet lätt kan modifieras genom att byta ut aktivitetslapparna. Det går även att ändra ämnen helt, genom att byta namn på burkarna till exempelvis teknik-burken. Det är således ett väldigt flexibelt material som kan användas ständigt som hjälpmedel i verksamheten. Men då VFU tiden endast var under en tre veckors period fick jag nöja mig med att arbeta mer fördjupat kring matematik, språk och vår. Jag anser att mitt material är ett didaktiskt material på grund av att den har ett tydligt budskap, vi snurrar, drar en lapp och utför sedan en aktivitet som rör något läroämne och vigör det i syftet att ha kul samtidigt som vi lär. Körling (2011, s. 16) talar om hur en för stor lärandetrygghet skapar enformiga skoldagar som ofta är monotona och innehåller mycket av samma saker. Hon menar att vi pedagoger ständigt bör vilja utveckla oss och därav även utveckla verksamheten för att ett lustfyllt lärande ska ske. I de aktiviteter jag skapat har jag haft en tanke om att barnen ska använda sin kropp fysiskt, de ska lära med sina sinnen och min vision var att de skulle komma bort ifrån den klassiska skolsals-läran som de ofta befann sig i. Med hjälp av mitt didaktiska material ville jag lyfta det praktiska lärandet och få barnen att förstå att nästan allt material är lärande material. I skogen mäter vi oss med pinnar och kottar istället för linjaler och måttband, vi skapar vår egen våg med hinkar och pinnar och vi doftar på blommor och växter och utforskar dem på plats istället för att titta på bilder i en iPad. Jag tror att det är sådant här lärande barnen bär med sig i framtiden. Vad jag kunde se under tiden vi arbetade materialet, verkade det som att barnen fann detta lustfyllt. Det var mitt mål från början, att aktivitets-hjulet ständigt skulle inbringa något slags sug efter mer.

Materialet modifierades något under min VFU dels funktionen och dels utförandet. Jag har tidigare nämnt att mitt material skulle användas utomhus, en del jag inte begrundade tillräckligt noga under skapandet av mitt material var att det skulle vara lätt att bära med sig. Oerhört klantigt enligt mig, men det stämmer att ”man lär sig av sina misstag”. Från början hade jag skapat lådor, lika stora som sko-lådor, det blir väldigt trångt i väskan att bära med sig dessa tre lådorna plus tillhörande material som ibland fick komplettera naturens tillgångar. Min handledare kom med en smidig lösning och gav mig tre stycken runda små behändiga burkar med skruvlock. Dessa var inte större än 10 cm i diameter, men mina aktivitets-lappar rymdes ändå, vilket var syftet med det hela. Vidare hade det underlättat om jag hade planerat för ett bättre system då barnen skulle snurra på hjulet. Det blev lite stökigt första gången då alla barnen såklart ville vara först och testa att snurra på hjulet. Jag fick tänka till snabbt och fann en lösning, som jag beskrev ovan i texten. Sådana här petitesser försvinner när man arbetar som anställd pedagog, då ett mer rättvist system kan skapas genom att låta ett barn i veckan få snurra på hjulet. Sista veckan på min VFU, lade jag fram materialet synligt för barnen i hopp om att de skulle arbeta med det på något sätt. När jag kom tillbaka de två sista fältdagarna hittade jag lappar i burkarna som barnen skrivit själva. Otroligt kul att barnen ville fortsätta själva med materialet. Att bara fundera ut egna aktiviteter, skriva ned dem för egen hand och förklara regler för sina klasskamrater ser jag som en språkutvecklande aktivitet för barnen där dem dels övar sin skriftliga förmåga, samt sin förmåga att muntligt beskriva och förklara regler. Jag är glad att jag lät materialet ligga framme då mer lustfyllt lärande som detta kan fortsätta ske.

Mål

-Sälvständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

-Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

 

-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

 Kriterier

- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.

- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

 

- Din planering från fältdagar, ditt genomförande under VFU och ditt efterarbete/uppföljning från fältdagar ska kritiskt granskas och analyseras.

Referenser

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 2., utök. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575

(1) Carina, Matsson. Workshop: Matematik. Campus Varberg, 2015-03-24.