Mitt didaktiska material blev ett aktivitets-hjul. Om ni föreställer er ett likartat hjul som Leif Loket Olsson använde i Bingolotto förr i tiden, är ni på rätt spår. Detta hjul är indelat i tre delar, en blå, en gul och en grön del. Varje färg på hjulet har en motsvarande burk med samma färg, i dessa burkar finns det lappar med beskrivningar av olika aktiviteter. Den gröna burken står för vår, vilket var temat på min VFU-plats. Den blå står för språk och den gula står för matematik. Materialet är oerhört enkelt att använda, ett barn väljs ut att gå fram och sätter rörelse på hjulet. Stannar hjulet på färgen blå, öppnar barnet den blå burken, drar en lapp, läser högt för de andra barnen vad som står, och sist gör barnen aktiviteten tillsammans.
Målet och syftet med mitt
didaktiska material var att barnen skulle få en lustfylld introduktion till
olika lärorika aktiviteter och samtidigt, självklart, lära sig en massa inom de
ämnena som burkarna rör. Min VFU gjorde jag i en förskoleklass och vardagen är
upplagd på ett helt annat sätt jämfört med förskolans vardag. Barnens dagar i
förskoleklassen är mer uppstyrd och ämnesinriktad. En vanlig dag börjar med
samling och diskussion och följs sedan av lektioner och raster. Under mina
första tre fältdagar, där jag i viss mån inspekterade verksamheten lade jag
märke till att varje ny aktivitet eller lektion introducerades på samma sätt, genom
att pedagogen muntligt berättade vad de skulle göra härnäst. Det var här min
tanke kring mitt didaktiska material dök upp. Min vision var att skapa ett
material som rörde de ämnen som barnen arbetade med och min känsla var att barnen
även behövde en mer lustfylld introduktion till de olika aktiviteterna. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet (Lgr11, 2011, s.10) belyser hur skolan ska sträva efter
en social gemenskap gentemot barnen som leder till trygghet och en vilja och
lust att lära. Skolan ska genom olika arbetsformer stimulera barns bildning,
tänkande och kunskapsutveckling. Genom detta får barnet en känsla av hur det
känns att göra framsteg och övervinna svårigheter. Med utgångspunkt ifrån
skolans styrdokument skapade jag mina aktivitetslappar till mitt didaktiska
material och genom dessa ville jag att barnen såsom det står skrivet ovan, ska
få erfara ny kunskap, känna glädje och en vilja och lust att lära.
UTFORMANDET OCH PLANERING AV MATERIALET
När jag planerade och
utformade aktivitets-lapparna som ligger i de olika burkarna var min vision att
allt skulle göras utomhus, då temat i förskoleklassen var vår. Jag lånade hem mängder
av litteratur där jag sökte inspiration, även internet och olika workshops vi
haft under utbildningen var användbara inspirationskällor vid utformandet av
aktiviteterna. Det didaktiska materialet ska tydligt kunna visa olika delar
från kursens innehåll, därför valde jag att använda mig av en språk-,
matematik- och vår-burk. Genom att jag hade dessa burkar med tydligt syfte var
det även enklare för mig att se vad det var barnen arbetade med och jag kunde
enkelt bocka av de olika ämnesområden som vi rört i arbetet med mitt didaktiska
material.
Under fältdagarna diskuterade
min handledare och jag upplägget av mitt didaktiska material, vi talade då om
de olika ämnesområden jag hade att välja bland, bild, musik, drama, textil,
språk, matematik och digitala redskap. Hon påpekade att det var viktigt att jag
valde ämnen som jag känner mig bekväm i, hon menade att då känner sig även
barnen bekväma. Min handledare och hennes kollega berättade även deras
vecko-upplägg för mig, att de har matematiklektioner och en matematikbok som de
arbetar efter. Vi kom då fram till att jag i min matematikburk skulle rikta in
mig på längd och vikt, då det var nästa kapitel i matematikboken. De berättade
även att barnen varje torsdag går på ”Singo”, vilket innebär att det kommer en
musikpedagog och håller musiklektioner för barnen och på fredagar håller min
handledare i en sångstund. Jag kände då att musik är något som barnen får tillräckligt
och risken finns att om även jag skulle arbeta med musik att barnen skulle
tröttna. De påpekade att språk är något som barnen behöver stimuleras i extra
nu när de efter sommaren ska börja klass ett. Även Lundberg och Herrlin (2005,
s. 4) lyfter att barnen i skolan bör få riklig stimulans i språket, då de på
sikt behöver lära sig att läsa, förstå och använda sig av texter. Författarna
förklarar vidare att huruvida barnen har tagit till sig språket kan vara
avgörande för om de lyckas med sin läsning senare i skolan. De barn jag arbetar
med i min VFU klass har kommit långt i denna utveckling, men det arbetar ändå
ständigt med språket och utvecklas varje dag. Jag valde att ta med ämnet språk då
jag även för min egen del ville arbeta med detta tillsammans med barnen.
Slutligen valde jag att
arbeta med ämnet vår, det gör vi bland annat genom att alltid vara utomhus när
vi arbetar med materialet, samt genom utforskande natur-aktiviteter och olika
rörelselekar. Språket rörs även här när barnen får beskriva, diskutera och
samarbeta i de olika aktiviteterna. Efter samtalet med min handledare, började
jag att utforma aktiviteterna som skulle ligga i burkarna, det blev en hel del
lappar, då jag ville att varje barn skulle få chans att snurra på hjulet och
dra lapp, men detta arbete var lärorikt för mig då jag tvingades plöja igenom
en hel del litteratur och gå igenom min minnesbank ifrån min utbildning för att
skapa alla aktiviteter.
GENOMFÖRANDET
Första gången jag använde
mitt material var i skogen på en plats dit barnen brukar gå minst en gång i
veckan. Jag packade ned mitt material i en väska och detta visade jag för
samtliga barn när vi satt i en ring i skogsdungen. Jag började med att berätta
för barnen att i min skola där jag går och lär mig hur man blir en
förskollärare, har jag fått en uppgift, nämligen att hitta på ett eget material
som jag ska göra tillsammans mer er. Jag berättade även för dem vilka ämnen som
aktiviteterna skulle handla om. Barnen satt och lyssnade noggrant och blev mer
och mer nyfikna på mitt material. När jag tog fram det färgglada hjulet blev de
alldeles spralliga och skrek att de ville snurra på den. När barnen förstått
innebörden av materialet var de sugna på att sätta igång. Jag ställde mig i
ringen och blundande sedan snurrade jag och sträckte ut min hand, när jag
stannat, öppnade jag ögonen och det barn som stod framför mig, fick gå fram och
snurra på hjulet. Hjulet stannade på färgen gul, barnet fick då dra en lapp
ifrån den gula matematik-burken. Barnet läste högt: Leta upp fyra stycken
pinnar, lägg dem sedan i längdordning. Denna aktivitet är inspirerad ifrån
Matssons (1) matematik
workshop där hon påpekade hur barn behöver mäta och jämföra med icke
standardiserade mått, för att skapa sig en större uppfattning och på sikt en
större förståelse för mätning.
Efter att barnen gjort
aktiviteten gjorde vi samma procedur fast med en ny aktivitet, på detta sätt
rullade det på och beroende på hur lång tid varje aktivitet tog var avgörande
för hur många aktiviteter som hanns med under en och samma dag.
 |
| Utforska naturen med lupp, en uppgift ifrån vår-burken. |
 |
| Introduktion av aktivitets-hjulet. |
UTVÄRDERING OCH REFLEKTION KRING MITT MATERIAL
Jag är nöjd med mitt material
på det vis att den på ett enkelt och lustfyllt sätt berikar barnen med ny
kunskap samt rör många olika delar. Positivt är även att materialet lätt kan modifieras
genom att byta ut aktivitetslapparna. Det går även att ändra ämnen helt, genom
att byta namn på burkarna till exempelvis teknik-burken. Det är således ett
väldigt flexibelt material som kan användas ständigt som hjälpmedel i
verksamheten. Men då VFU tiden endast var under en tre veckors period fick jag
nöja mig med att arbeta mer fördjupat kring matematik, språk och vår. Jag anser
att mitt material är ett didaktiskt material på grund av att den har ett
tydligt budskap, vi snurrar, drar en lapp och utför sedan en aktivitet som rör
något läroämne och vigör det i syftet att ha kul samtidigt som vi lär. Körling
(2011, s. 16) talar om hur en för stor lärandetrygghet skapar enformiga
skoldagar som ofta är monotona och innehåller mycket av samma saker. Hon menar
att vi pedagoger ständigt bör vilja utveckla oss och därav även utveckla
verksamheten för att ett lustfyllt lärande ska ske. I de aktiviteter jag skapat
har jag haft en tanke om att barnen ska använda sin kropp fysiskt, de ska lära
med sina sinnen och min vision var att de skulle komma bort ifrån den klassiska
skolsals-läran som de ofta befann sig i. Med hjälp av mitt didaktiska material
ville jag lyfta det praktiska lärandet och få barnen att förstå att nästan allt
material är lärande material. I skogen mäter vi oss med pinnar och kottar istället
för linjaler och måttband, vi skapar vår egen våg med hinkar och pinnar och vi
doftar på blommor och växter och utforskar dem på plats istället för att titta
på bilder i en iPad. Jag tror att det är sådant här lärande barnen bär med sig
i framtiden. Vad jag kunde se under tiden vi arbetade materialet, verkade det
som att barnen fann detta lustfyllt. Det var mitt mål från början, att
aktivitets-hjulet ständigt skulle inbringa något slags sug efter mer.
Materialet modifierades något
under min VFU dels funktionen och dels utförandet. Jag har tidigare nämnt att
mitt material skulle användas utomhus, en del jag inte begrundade tillräckligt
noga under skapandet av mitt material var att det skulle vara lätt att bära med
sig. Oerhört klantigt enligt mig, men det stämmer att ”man lär sig av sina
misstag”. Från början hade jag skapat lådor, lika stora som sko-lådor, det blir
väldigt trångt i väskan att bära med sig dessa tre lådorna plus tillhörande
material som ibland fick komplettera naturens tillgångar. Min handledare kom
med en smidig lösning och gav mig tre stycken runda små behändiga burkar med
skruvlock. Dessa var inte större än 10 cm i diameter, men mina
aktivitets-lappar rymdes ändå, vilket var syftet med det hela. Vidare hade det
underlättat om jag hade planerat för ett bättre system då barnen skulle snurra
på hjulet. Det blev lite stökigt första gången då alla barnen såklart ville
vara först och testa att snurra på hjulet. Jag fick tänka till snabbt och fann
en lösning, som jag beskrev ovan i texten. Sådana här petitesser försvinner när
man arbetar som anställd pedagog, då ett mer rättvist system kan skapas genom
att låta ett barn i veckan få snurra på hjulet. Sista veckan på min VFU, lade
jag fram materialet synligt för barnen i hopp om att de skulle arbeta med det
på något sätt. När jag kom tillbaka de två sista fältdagarna hittade jag lappar
i burkarna som barnen skrivit själva. Otroligt kul att barnen ville fortsätta
själva med materialet. Att bara fundera ut egna aktiviteter, skriva ned dem för
egen hand och förklara regler för sina klasskamrater ser jag som en språkutvecklande
aktivitet för barnen där dem dels övar sin skriftliga förmåga, samt sin förmåga
att muntligt beskriva och förklara regler. Jag är glad att jag lät materialet
ligga framme då mer lustfyllt lärande som detta kan fortsätta ske.
-Sälvständigt planera, genomföra, utvärdera och
kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är
utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
-Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra,
utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.
-Redogöra för och
problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,
matematiska och estetiska lärprocesser.
- Kursens samtliga
ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till
några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell
läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.
- Med stöd av
kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt
reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande
till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.
- Din planering från fältdagar,
ditt genomförande under VFU och ditt efterarbete/uppföljning från fältdagar ska
kritiskt granskas och analyseras.
Referenser
Körling,
Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11.
1. uppl. Stockholm: Liber
Lundberg, Ingvar
& Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling: kartläggning och
övningar. 2., utök. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575
(1) Carina, Matsson. Workshop:
Matematik. Campus Varberg, 2015-03-24.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar