Att påverka barns språutveckling i sitt andraspråk

"Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där."

-Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Nedan kommer jag att lyfta delar av vårt pedagogiska förhållningssätt som är viktiga för barns språkprogression i andraspråket. Vidare kommer jag att lyfta och samtala kring ytflyt, vad det innebär samt hur vi pedagoger kan arbeta för att utveckla dessa barns språk.

Almingefeldt (1) samtalade under föreläsningen kring vilka faktorer som påverkar barns språkprogression i deras andraspråk och lyfte vikten av hur vårt förhållningssätt kan stödja dessa barn. Inlägget kommer att beröra några faktorer som lyftes under föreläsningen. En faktor som lyftes var kropp och själv, hon berättar att beroende på vad barnen och familjer har varit med om innan flykten eller flytten till Sverige är avgörande för barns psykiska hälsa och välbefinnande. Det är alltså viktigt att de blir bemötta på ett fint och bra sätt och det är vår uppgift som förskollärare samt även som medmänniska. De barn som tyvärr varit med om krig har av förståeliga anledningar svårare att ta till sig det nya språket. Almingefeldt (1) talade om hur dessa barn ofta kan isolera sig och sluta prata, hur de drömmer mardrömmar som påverkar deras dagliga hälsa och vidare upptagning av information på förskolan. Vidare lyfter hon att dessa barn kan känna utanförskap då det är svårt att lära sig och komma in i en ny kultur, då det blir svårare att skapa nya nätverk och vänner när språket saknas. Vår 
uppgift som pedagoger blir då att skapa trygghet för familjen och främst för barnet. Det gör vi genom 
att hjälpa dem att skapa nya nätverk så att de på sikt kan lära känna nya människor och känna en större delaktighet i samhället och vår kultur. Vi behöver förklara för föräldrarna vart de kan vända sig för att bli medlem i exempelvis olika sportklubbar, så att deras medlemskap där på sikt kan hjälpa dem att lära känna nya vänner. Eftersom de kommer till en helt ny kultur finns det mycket som är oklart för dem, bland annat hur våra myndigheter fungerar. Vi behöver därför klargöra för dem vart och hur de kan ta kontakt med exempelvis, polis, barnpsykolog, vårdcentral, samt att vi i Sverige har sekretess och att det är gratis, vilket många andra länder inte är vana vid.

Vi pedagoger utgör alltså en stor roll i det hela, därför är det vårat ansvar att se till att vi verkligen har gjort allt för dessa barn. Föräldrarna behöver veta vad vi gör på förskolan och hur dagarna där ser ut, vi behöver även klargöra vilka olika regler som finns på förskolan och reda ut olika normer. Almingefeldth (1) lyfte ett exempel som visar på hur det kan bli om man missat att gå igenom vissa saker. Hon menade att när vi säger att barnen ska ha med sig fika till förskolan, förstår vi att det ofta 
handlar om en smörgås med ost och kanske varm oboy i en termos. Men för andra som inte är 
uppvuxna i denna kultur kan fika vara massa godsaker såsom godis, kakor, bullar etc.  

Somliga föräldrar kan ha en dålig attityd till vårt land, det kan handla om att de inte blivit bemötta på rätt sätt, eller att de känner att de kommer att flytta tillbaka till sitt hemland och därför inte anser att de behöver lära sig något nytt språk. Här behöver vi påtala vikten av att lära sig ett andra språk. Vi bör tala om hur vi arbetar med att utveckla andra språket i förskolan och hur vi genom olika aktiviteter gör språket lustfyllt i verksamheten. Positivt för utvecklandet av andra språket har även att göra med hur mycket sammanhängande vistelsetid barnen har på förskolan. Det krävs att barnen kommer in i en struktur för att de på sikt ska känna en trygghet i förskolan och därefter våga ta kliv framåt och utvecklas. Utan trygghet blir allt mycket svårare och vi kan öka barns trygghet på förskolan genom en mer strukturerad vardag. Dessa barn mår ofta bättre av när de vet vad som ska hända här näst, här kan vi använda oss av ett bildschema som tydliggör dagen för barnen. Tid är även något som dessa barn behöver och det måste vi ge dem, de behöver få närma sig i sin egen takt och vi
 ska finnas där och vänta på dem tills de är redo.

Ytflyt – vad är det?

Barn med ytflyt har ett väldigt bra uttal men ett väldigt begränsat ordförråd. Dessa barn lär sig att använda dessa ord flitigt, vilket ofta kan lura oss pedagoger till att tro att de på ett skickligt sätt behärskar språket, då de har ett utmärkt uttal. Resultatet av detta blir att vi pedagoger inte anser att dessa barn behöver stöd i sin språkutveckling. Det vi kan göra för att stödja dessa barn i deras språkliga utveckling är att ge dem ett större ordförråd och en större semantisk förståelse. En aktivitet som skulle kunna lyfta dessa faktorer är bokläsning. I val av bok behöver vi pedagoger fundera över vad det är barn behöver utveckla, handlar det om färger eller hemdomäns termer, välj då en bok utefter barnens behov. Säg att vi väljer en bok som lyfter färger på ett lustfyllt sätt, boken läser vi sedan i mindre grupper eller enskilt. Detta för att vi tydligt ska kunna ställa öppna frågor till barnen
 som kan lyfta berikande samtal. Här ska vi undvika ja och nej frågor, då dessa sällan leder vidare till utvecklande samtal. Under tiden som vi samtalar med barnen ska vi ständigt finnas och stötta, vi ska aldrig utelämna barnen. För att förtydliga begreppen ytterligare kan man använda sig av figurer ifrån boken. Dessa kan med fördel ligga framme och vara en del av barnens lek, vi kan sitta med och benämna föremålen under tiden barnen leker för att ständigt påminna barnen och få dem att ta till sig språket ytterligare. Genom att upprepa detta arbetssätt med barnen kommer de förhoppningsvis på sikt att utöka sitt ordförråd.
Mål
-Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än
svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.

Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.  

-Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

Referenser
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575

(1) Almingefeldt, Emma. Föreläsning - Flerspråkighet i förskolan. Campus Varberg. 19-02-2015.