SJÄLVKLART!
Det finns GAKK - Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Nedan kommer jag att lyfta hur arbetet med GAKK kan fungera i verksamheten, samt vidröra områden som vi pedagoger bör tänka på när vi arbetar med detta i förskolan.
Carlsson (1) talade om BRO, vilket står för Barnet,
Redskapen, Omgivningen. Hon menar att vi pedagoger ska skapa en bro över till
språket för de barn som har svårigheter. Vi behöver kartlägga och titta på alla
tre delar, först och främst barnet. Vilka möjligheter har barnet och vilka
förutsättningar finns. Är det så att barnet har en funktionsnedsättning som
försvårar användandet av exempelvis tecken, hur gör vi då, sådant här
diskuteras med föräldrar och arbetslag. Alltså vilka förutsättningar har barnet
och var behöver vi sätta in stödet någonstans.
Dessa delar är viktiga att begrunda innan pedagoger i samråd med
föräldrar och barnet om åldern är inne bestämmer vilka redskap som ska
användas. Sist men inte minst kommer
omgivningen, det innefattar bland annat oss pedagoger, vi ska hjälpa och
stötta. Kommunikation betyder som tidigare nämnt gemensamt, vi måste göra det
tillsammans.
Val av bilder
Gakk är beroende av ett hjälpmedel, det behövs alltså
redskap för att GAKK ska fungera, det kan vara en pedagog som hjälper och
stöttar, men främst är det bilder och IT. När vi arbetar med bilder finns det
några saker att begrunda, det finns tusentals olika bilder att välja bland och
även här bör vi pedagoger tänka till lite extra. Vi ska tänka på att det vi
vill förmedla med bilden syns tydligt, det ska inte vara bilder med många
detaljer utan bilden ska klart och tydligt visa det som vi vill förmedla.
Carlsson (1) lyfte att om vi exempelvis visar en bild på en bil för ett barn, i
det syftet att förklara att mamma eller pappa ska komma och hämta barnet, kan
det vara så att barnet endast förstår om det är just mamma och pappas riktiga
bil på bilden, alltså inte en tecknad bild på en bil. Det är sådant här vi även
får arbeta med, att succesivt överföra verkliga objekt, till bilder tagna på
verkliga objekt till tecknade bilder eller grafiska bilder. När barnet har
kommit till de stadiet att den förstår budskapet med tecknade bilder blir
arbetet mycket lättare. Vi kan på så sätt använda samma bild till flera olika
situationer. En bild på en docka kan exempelvis både handla om dockan hemma
eller dockan på förskolan, barnet förstår vilken docka det handlar om, fast att
vi använder samma bild. Arbetar vi med egna fotografier ska vi även tänka på i
vilket perspektiv vi tar bilden då det nämligen är avgörande för hur barnet
uppfattar och förstår syftet med bilden. Viktigt är även att barnet har
tillgång till många bilder, vi styr på det sättet barnets chans till
kommunikation, får barnet tillgång till många bilder ökar barns förståelse då
vi kan visa och samtala kring många saker.
 |
| Denna samtalsmatta kan användas för att uttrycka åsikter, barnen tar en aktivitet och får lägga den på antingen, "glad", "vet inte", eller "tråkigt". På så sätt tar vi del av barnens olika tankar. |
IT som hjälpmedel
Att använda exempelvis Ipads och datorer i det syftet att
hjälpa barn att kommunicera anser jag är väldigt smart. Nuförtiden finns
väldigt många olika applikationer och program som kan hjälpa dessa barn. Att en
del kostar pengar anser jag är petitesser då det riktigt stora som följer är
att barnet kan kommunicera på egen hand med hjälp av dessa. Under föreläsningen
fick vi testa en applikation som heter ”Om en bild” vi fick i uppdrag att genom
bilder förtydliga hur en dag kan se ut på förskolan. När vi skapade vår dag
skulle vi ha faktorerna, tid, rum/miljö, person och innehåll i bakhuvudet.
Carlsson (1) menar att vi vuxna ofta slänger oss med
uttrycken såsom ”Inte än”, ”om en stund” ”snart”, ”sen”. För barnet är detta
väldigt abstrakt, hur länge är en stund för barnen, eller när är sen? Är det
sent då? Kanske kväll? Dessa tankar kan störa barnen i deras vardag och rubba
deras koncentration på förskolan. Här är bilder ett bra stöd, genom att visa bilder
på hur dagen är upplagd går det att tydligare visa på när ”sen” är. Exempelvis
mellan bilden på middag och bilden på utevistelsen. Dessa bilder finns även
upphängda under hela dagen för barnen att se på, vilket blir än mer tydligt för
barnen än om vi endast hade berättat det muntligt för dem. Det andra är rummet och miljön, här ska vi underlätta
för barnen genom att tydliggöra hur de exempelvis ser ut på biblioteket genom
bilder, om barnen ska dit på studiebesök. Eller om barnet ska vara i
pysselrummet, visar vi en bild på det. Allt för att förbereda barnen och
undvika osäkerheter hos dem. Det tredje området vi ska tänka på är personen, här behöver vi visa bilder för
barnen på exempelvis de pedagoger som ska följa med på studiebesök eller på de
pedagoger som är kvar sist under dagen. Sist men inte minst innehåll, alltså vad ska barnet göra på
exempelvis biblioteket, bild på någon som läser bok exempelvis.
Jag anser att appen var väldigt lätthanterlig och enkel att
förstå. Den kan användas för hela barngruppen då den kan tydliggöra barnens dag
på ett enkelt sätt. Till varje bild kunde man även spela in ljud, här ser jag
en möjlighet att arbeta med barn med annat modersmål än svenska. Vi kan skicka
med Ipaden hem till barnets föräldrar och be dem spela in exempelvis meningar
på det vi vill att bilden ska förmedla på barnets hemspråk. Under föreläsningen
fick vi många andra bra tips på material att använda oss utav i arbetet med
GAKK, samt tips på olika sidor att hämta bilder för utskrivning. Detta är
absolut något jag vill testa i verksamheten, att använda sig utav bilder för
att förenkla vardagen anser jag är nyttigt för alla barn. Det vi vill säga blir
mer tydligt, barn får en större förståelse för vad som ska hända, de kan snabbt
gå tillbaka och titta och friska upp minnet och detta tror jag underlättar även
för oss pedagoger. Vi minskar stress och oro då barn inte behöver oroa sig över
tid, innehåll, personer, rum och miljö, då vi ”redovisat” detta tydligt
antingen genom ett dagsschema i appen, eller genom utskrivna bilder fästa på
väggen.
 |
| Exempel på ett bildschema, där varje färg alltid motsvarar en dag och där bilder förtydligar dagens happenings. |
”En bild är något som symboliserar en verklighet och erfarenhet och kunskap om föremålet på bilden behövs för att förstå budskapet” Det är alltså här vi blir betydelsefulla för barnen, genom att vi ger dem erfarenheter och vet vilka erfarenheter barnen har kan vi lyfta rätt bilder och ge dem en större förståelse och en mer betydelsefull vardag då berikande och lärorika samtal lyfts i samband med bilderna.
Tips
Papunet.net – Bildbas för utskrift.
http://www.pictogram.se/ - Bildbas för utskrift.
Appar: Tala med symboler med apparna - "Grid player", "widgit".
Skapa tydliga dagscheman i appen "om en dag".
Mål
-Redogöra för och problematisera olika villkor för hur
barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin
språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.
-Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för
att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa
svårigheter.
-Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av
olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
Kriterier
- Med stöd av
kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt
reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande
till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.
Referenser
Säljö, Roger. 2011. L.S Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber ss. 153-179.
(1) Carlsson, Camilla. Föreläsning: Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, del 2, GAKK. Campus Varberg. 19-05-2015.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar