Att använda inspiration från museibesök - Göteborgs statsmuseum

Under denna termin har vi fått i uppgift att besöka ett antal olika museum. Under besöken bads vi att bära med oss tanken kring hur man som pedagog kan göra ett museibesök tillsammans med en barngrupp, samt hur museibesöken skulle kunna passa in ett projekt eller ett temaarbete. Därför kommer jag i detta inlägg att lyfta en mängd olika idéer som florerade i min skalle under besöket på Göteborgs stadsmuseum.

GENOMGÅNG AV MUSEET

Detta museum hade mycket utav allt och jag tror minsann att jag och mina två klasskamrater spenderade mer än tre timmar där inne. Sten-, brons- och järnåldern kom först, där fanns förvarade fynd såsom kittlar, vapen och smycken. Ett skelett fanns även för beskådning för den som uppskattar sådant. Man kunde även kika in i små montrar innehållandes mindre modeller på hur hus såg ut. Vi trädde sedan in i vikingatiden, här fanns det otaligt med montrar innehållande diverse fynd ifrån vikingatiden såsom mynt, vapen, smycken, verktyg och spel. Sveriges enda bevarade vikingaskepp fanns även för beskådning i denna del.

Vidare fanns det olika utställningar från 1200-talet och fram tills idag. När vi gick igenom 16-, 17- och 1800-talet fanns det mycket kläder att beskåda från den tiden, i 1800-talets del fanns en uppriggad lägenhet där man kunde få en hint om hur en medelklass-familj kunde ha det på den tiden. 1600-talet hade en liten avstickare för barnen, där de kunde klä ut sig i kläder från denna tidsepok. Vidare kunde vi betrakta hur leksaker såg ut på 1500-talet, hur toaletterna såg ut på 1600-talet och hur Göteborg såg ut tidigt 1800-tal. Det går knappast att beskriva alla delar och varenda liten detalj utan det krävs nog att man själv åker dit och tar sig en titt.

Utöver denna museidel med fynd ifrån vår forna tid, fanns det några tillfälliga utställningar. En av dessa var Göteborg från ovan, här kunde man titta på bilder tagna på Göteborg ur ett fågelperspektiv. Den andra utställningen kretsade kring ett gammalt barnhem i Göteborg, där kunde man läsa och lyssna på sorliga och tragiska berättelser från människor som har bott på detta barnhem.

Sist ut i denna beskrivning av stadsmuseet kommer barnens museum. Detta var en slags lekplats för 
de allra minsta barnen, det var som en minivärld av Göteborg som var uppbyggd, där barnen 
exempelvis kunde klättra i höghus eller gunga i Eriksbergskranen. Inget vidare museum med andra 
ord, men en kul och annorlunda lekplats för de yngsta barnen!

Leksaker ifrån Medeltiden

En våg ifrån Vikingatiden

 

REFLEKTION OCH TANKAR

Min första tanke när jag gått igenom hela museet, var OJ vad stort! Tar jag med mig en barngrupp dit måste jag absolut begränsa besöket och inrikta mig på en eller två specifika delar. Annars tycker jag att det var intressanta delar som ställdes ut och jag tror att mycket av dessa kan väcka nyfikenhet och intresse hos barnen samt många intressanta frågor. Därför tror jag att man som pedagog till sin egen fördel ska besöka museet en gång före och kolla läget, på det sätt kan man förbereda sig för eventuella frågor som barnen kan ställa samt även bestämma en bra rutt för barnen. Då somliga delar 

av museet inte är hundra procent barnvänliga och därför kräver en pedagogs närvaro tror jag det behövs att planera rutter, annars, vid barnvänliga museer anser jag att barnen ska få utforska och inspektera hur de vill. Utefter de som barnen visar intresse för under museibesöken kan vara till hjälp vid utformandet av nya teman eller tips på vad vi kan arbeta mer med på förskolan genom olika 
aktiviteter. Jag anser att vi ska utforma verksamheten efter barnens behov och intressen, därför tror 
jag att det är bra att dela upp barnen i grupper under besöket, på det vis kan pedagogen enklare 
koncentrera sig på det barnen lyfter under besöket.

Många barn kanske inte har koll på att det faktiskt har levt människor på denna jord under väldigt lång tid, här är ett ypperligt tillfälle att arbeta vidare med detta. När vi kommer tillbaka till förskolan kan vi diskutera vad det är vi sett och under vilken tid det var, vi kan rita upp en tidslinje för att tydliggöra i vilken ordning de olika tidsepokerna kom och hur långt ifrån vår nutid är jämfört med exempelvis stenåldern. Vi kan samtala om hur de klädde sig för i tiden, vad man arbetade med, hur det såg ut på skolor och vad barnen brukade leka med. Intressant att även lyfta och se vart samtal 
kring ett samhälle utan teknik leder, jag tror att det kan vara ganska svårt för en del barn att greppa, att förr fanns inga telefoner, inga datorer, ipads, iphones eller tv-spel. Enligt mig är det alldeles för mycket av IT nuförtiden, många barn väljer hellre att sitta inne och spela än att vara ute och leka, det blir således mindre av aktiviteter där barn är ute och utforskar med sin kropp och sina sinnen. Därför hade det varit intressant att en dag på förskolan leva och äta såsom de gjorde på exempelvis 1700-talet. Jag tror att när barnen själva får uppleva samma fysiska saker så öppnar de upp för en större förståelse. En annan idè jag kom att tänka på var att låta barnen skapa sitt eget museum på förskolan. 
Som förarbete skulle vi kunna arbeta med textil, bild och musik på det sätt som de gjorde på exempelvis 1700-talet, sedan kan barnen få ställa ut alla olika alster de skapat, exempelvis, en tröja gjord genom tovning eller en bild målad med växter. Under utställningen kan barnen få agera guider för exempelvis andra avdelningar, eller om de vill, för syskon och föräldrar. Detta är även något som kan stärka barns självförtroende och förmåga att tala inför grupp. 

Något jag kom att tänka på som man kan samtala med barnen kring under ett museibesök är hur lång tid föremål som exempelvis, vapen, smycken, verktyg och även träföremål kan ligga kvar i naturen 
utan att förmultna. Här kan vi på ett tydligt sätt med hjälp av konkret material bevisa hur lång tid det kan ta för ett föremål att förmultna i jorden. Detta kanske ger barnen en större förståelse för att vi ska värna om den natur som vi har.

Utställningen ”Göteborg från ovan” visade häftiga bilder på trädgårdar, parkeringar och byggnader tagna ovanifrån. Här kan barnen gå in och inspektera och förundras över konstverken. Vi pedagoger 
finns med som stöd vid frågor och kan även lyfta frågor som exempelvis, kan ni se några mönster i bilderna, några former, hur många lika former ser ni, vad tror ni att bilden föreställer etc. Utställningen kan vara en start till ett arbete om olika perspektiv på förskolan. Barnen kan själva få dokumentera med en kamera och fotografera föremål ur olika perspektiv, hur ser gården eller förskolan ut ovanifrån, vad är det som skiljer bilder tagna ur fågelperspektiv från bilder tagna grodperspektiv. Barnen kan rita av föremål från olika vinklar, de kan försöka rita av rummet ovanifrån och skapa kartor. Det finns mycket att arbeta vidare med, det är bara vi pedagoger som sätter gränserna. Wernberg, Larsson och Riesbeck (2010,  s. 158) menar att barn behöver hjälp att 
upptäcka matematiken i vardagen, både genom lärarstyrda aktiviteter och genom leken. För det krävs matematiskt medvetna pedagoger som ständigt har läroplanen i bakhuvudet. Författarna lyfter även Clements, Sarama och DiBiases (2004) studie om att barns utveckling i matematik i förskolan är av stor betydelse kring huruvida deras senare förståelse för matematik blir i skolan. Att använda sig av enkla medel som en tavla för att lyfta matematiken på ett lustfyllt sätt i förskolan anser jag är rätt väg att gå, det finns så mycket matematik i vår vardag och jag tror att det är den vi i huvudsak ska rikta oss in på för att introducera matematiken för barnen. Jag tror att med en gnutta kreativitet och lust för barns lärande, kan finna matematik i nästan allt!

Mål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Kriterier
- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass

- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

Referenser
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur