Drama seminarum - Medierat lärande och bild som medium för lärande!

Inlägget nedan är min skriftliga inlämning som jag tidigare blivit examinerad i.

En utav uppgifterna vi fått under denna termin var att läsa några kapitel ur boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Utifrån utvalda kapitel skulle vi sedan reflektera över seminariets rubrik och redovisa våra kunskaper kring medierat lärande kopplat till vår roll som förskollärare.

Jag valde att fördjupa mig i Gunilla Welverts kapitel - Bild som medium för lärande, samt Charlotte Pagettis kapitel - Barns bilder som betydelsebärande medier. Utifrån dessa kapitel lyfts en mer ingående förklaring kring vad medierat lärande innebär genom en förankring i mediet bild, närmare bestämt hur ett medierat lärande kan ske genom en bildanalys.

Medierat lärande

Fihn (1) lyfter kortfattat att mediering handlar om att förmedla något via ett medium, där medium i detta fall kan vara ämnen såsom, bild, drama eller musik. Det som förmedlas tolkar jag kan vara känslor, upplevelser, minnen, förståelse, begrepp och att barnet genom detta utvecklas. Det är i det medierande lärandet pedagoger ska stötta barnen genom att som Fihn nämner, särskilja olika delar i mediet och se det ur olika perspektiv. Diskutera och ställa frågor och slutligen det viktigaste, analysera, varför vi gör det och hur vi gör det.

Bild som medium för lärande

Många barn på förskolan aktiverar sig genom att teckna och måla bilder. Ofta visar barnen stolt upp vad de skapat för pedagogerna som i sin tur många gånger ger något slags beröm till barnen. Somliga pedagoger lyfter färgerna i bilden och berömmer dem på det sättet. Det tycks finnas en osäkerhet hos många pedagoger i huruvida de ska lyfta meningsfulla samtal och kommunicera om bilden tillsammans med barnen. Paggetti (2013, s.195) förklarar hur pedagoger kan samtala om barnens alster som betydelsebärande medier och lyfter hur en bildanalys genom samtal tillsammans med barnen medierar lärande.

Barn har ofta ett budskap med sina bilder och de tenderar att skapa bilder av saker de vill berätta om. Vidare utgör barns erfarenhetsvärld en stor del i vilket innehåll bilden har. De blir även påverkade av sin sociala samvaro, såtillvida att om ett barn ritar ett hus, ritar nästa barn samma sak, eller om pedagogen sitter bredvid och ritar lockas barnet att härma den vuxnes bild (Paggetti, 2013, s.196).

Paggetti (2013, s.196) förklarar hur en bildanalys kan gå till med inspiration från semiotiken, alltså teckenläran och teckens innebörder i exempelvis bild. Författaren förklarar att semiotiken utgår från att bilder har ett innehåll som kan tolkas och menar att det krävs en kunskap kring hur tecken fungerar för att lära sig att se och tolka bilderna. Paggetti (2013, s.199) förklarar att hon i sin bildanalys tillsammans med barnen utgick ifrån en bild vilket i korta drag föreställde ett hus vid en väg. Denna bild fick barnen analysera och i bildanalysen utgick författaren från tre olika nivåer av tecken. Den första nivån, tecken, handlar om att barnen ska beskriva vad som gestaltas i bilden. Den andra nivån, index, handlar om att barnen ska försöka lyfta vad bilden förmedlar. Den tredje och sista nivån, symbol, handlar om vad bilden vill berätta. Genom en beskrivning av dessa tre symboler i samband med bildanalysen skapar barnen sig en tolkning av vad bilden berättar samt vilket budskap bilden förmedlar till barnen.  

 

Paggetti (2012, s.206) understryker att det är genom att analysera och samtala om bilder tillsammans med barnen som bilder medierar ett lärande. Författaren framhåller vikten av att både barn och vuxna ska vara öppna för och respektera allas olika tolkningar kring bilden. Vidare nämns även att i bildanalysen kan olika dilemman lyftas fram och att det även blir ett tillfälle för barnen att diskutera detta tillsammans och försöka komma på alternativa lösningar.

Att få prova detta i en barngrupp hade varit intressant då jag tror att det öppnar upp för intressanta och berikande samtalsämnen. Bilden får ett liv och en mening och ger plats för barnen att med eftertanke få analysera och fantisera om bildens budskap kopplat till hur de själva upplever de utifrån deras egen omvärld. Jag tror även att det ger barn en större förståelse för hur människor tänker och tolkar saker på olika sätt när de lyssnar på varandras tankar om bilden, vilket alltså ökar förståelsen för deras medmänniskor.

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans, och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande" (Lpfö 98. Rev. 2010, s.7).

Jag anser att citatet ovan lyfter det som medierande lärande även handlar om, nämligen att genom olika medium förmedla och uttrycka olika känslor, utveckla tankar, skapa en förståelse och en tydligare bild av sin omvärld och genom detta lära och utvecklas.

Kursmål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

 

-Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Kriterier

- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

-Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

Referens

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

(1) Fihn, Gunilla. Föreläsning: Medierat – multimodalt & problematiserat lärande. Campus Varberg. 2014-02-01