Musikvetenskap i förskolan

Denna termin har kretsat i seminariets tecken, upplägget har varit så att vi haft en föreläsning eller workshop kring ett specifikt ämne. Detta har vi sedan fått skriva en inlämning kring vilken sedan har varit vår inträdesbiljett till seminariepasset. Under seminariet har vi delats in i mindre diskussionsgrupper och i gruppen diskuterar vi ämnet mer fördjupat med våra inlämningar som underlag. Detta upplägg är enligt min mening genialisk då vi får en större bild över själva ämnet på grund att vi penetrerar ämnet ytterligare när vi tar del av varandras olika tankar och åsikter.

Nedan får ni ta del av min inträdesbiljett till vårt musik-seminarium, alltså mina tankar och reflektioner kring musik i förskolan. Uppgiften var att läsa tre kapitel ur boken Musikvetenskap för förskolan och efteråt reflektera kring tre olika frågeställningar. Jag har kortat ner mitt original paper något och valt att lyfta 2 frågor av 3 i detta inlägg.

1. Föreställ dig att du ska ha en musik- och rytmikstund i ca 30 minuter tillsammans med barn i förskolan/förskoleklass. Bestäm vilken åldersgrupp du riktar dig till. Vad skulle du vilja
göra med dem? Gör ett upplägg, en planering och välj ut 2-3 moment där du fördjupar dig frågorna vad, hur och varför.

2. Vilka möjligheter respektive hinder ser du med musik och rytmik som verktyg i barnenslärprocesser? Koppla även till dina erfarenheter och tankar om musikestetiska lärprocesser.

3. Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av musik och rytmik spontant i vardagssituationer i förskolan/förskoleklass, och varför? På vilket sätt kan du utmana dig själv?

Musikvetenskap i förskolan

Att arbeta med musik i förskolan har sedan länge varit en återkommande del i verksamheten. Holmberg (2012, s.134) lyfter att sången förr ofta användes ur traditionell synpunkt och var en stor del i samlingen, samt något som skulle visas upp för föräldrarna när de kom på besök. Numera har det blivit ett mer lärande syfte kring musiken, forskare talar om reproducerande och undersökande förhållningssätt till musiken och hur dessa två ska samspela för att utgöra största möjliga lärande. Texten nedan kommer att belysa dessa begrepp tydligare. Slutligen framställs för och nackdelar kring musik och rytmik som hjälpmedel för barns lärprocesser i förskolan.

Reproducerande och undersökande karaktär

Holmberg (2012, s. 125) belyser att ljud, musik och rörelse produceras i olika aktivitetsformer och att dessa kan vara av antingen undersökande form eller reproducerande form. Författaren förklarar reproducerande karaktär såsom att sjunga med i en sång eller återskapa någon form av musik som redan existerar. Detta är grundläggande för huruvida barnen tar till sig musikaliska färdigheter såsom att spela på instrument eller använda rösten och sjunga. Författaren förklarar vidare att undersökande karaktär handlar om att improvisera och utforska musiken, alltså att skapa ny och egen musik eller att undersöka hur ett instrument fungerar. Musikaktiviteter på förskolan innehåller både reproducerande karaktär samt undersökande karaktär och det är pedagogernas uppdrag att se över vilka möjligheter som ges till barnen, då båda dessa karaktärer bör finnas med i musikaktiviteterna som görs på förskolan. Lindahl (1) förstärkte även detta under en workshop då hon lyfte att ingen av dessa delar är bättre eller sämre att arbeta med i förskolan, utan huvudsaken är att vi pedagoger har en jämn fördelning mellan dessa två former i våra musikaktiviteter.

Möjligheter och hinder

Jag tillhör den skara människor som känner en slags osäkerhet och hämning inför att sjunga och spela i grupp och speciellt inför andra pedagoger. Detta anser jag är och kan vara en stor nackdel på grund av att det utgör ett hinder som går ut över barnen. Ehrlin (2012, s. 142) menar att det handlar om att försöka sänka kravet på sig själv och istället inta ett fokus mot glädjen som uppstår när man arbetar med musik tillsammans med barnen. Det finns många fördelar med musikestetiska lärprocesser, barn kommer i kontakt och utvecklar sitt språk, sin motorik och hälsa, det emotionella alltså förmedling av känslor och upplevelser, delaktighet, rumsuppfattning, samhörighet, självkänsla och samspel, detta för att bara nämna några. Något annat jag har upptäckt är att instrument på förskolorna ofta förvaras oåtkomligt för barnen, just för att det är något som kostar mer pengar, följden av detta blir då att instrumenten faller i skymundan och musikaktiviteterna med barnen glöms bort. Ligger istället instrumenten framme och är mer tillgängliga för barnen, tror jag att musik blir en större och mer återkommande del i vardagen.

 

Jag förstår mer nu, hur mycket kunskaper det finns att erfara inom musiken, och har bestämt mig för att inte låta min osäkerhet bli ett hinder, det är trots allt mitt jobb och jag gör det för barnens skull. Detta kommer definitivt att bli min utmaning i framtiden, men att gå succesivt framåt tror jag är nyckeln. Ofta har jag sett att pedagoger förstorar upp musikaktiviteterna på förskolorna, just för att de mer sällan arbetar med musik och spelar på instrument tillsammans med barnen. Det är inte konstigt att pedagoger blir rädda. Jag ser hellre att man ofta och mer spontant arbetar med musik i vardagen. Lindahl (1) tipsade under vår workshop att lyfta och arbeta med musiken i något av alla teman som florerar i förskolorna. Tema vatten är ett vanligt förekommande fenomen och detta ämne kan göra det möjligt för barnen att spontant få arbeta med musiken i vardagen. Barnen kan exempelvis få spela in olika vattenljud på Ipads, dessa ljud kan sedan användas som bakgrundsljud till sånger om vatten, barnen kan även med vattenljuden försöka komponera ihop en melodi, musik behöver inte komma ifrån instrument utan det kan vara så mycket mer.

Jag hoppas att fler pedagoger går in med samma inställning som mig och inte låter ens osäkerhet gå ut över barnens lärande. Det vi vill mest av allt är trots allt att barnen har kul samtidigt som det lär sig, vilket musikaktiviteter verkligen hjälper till med.

Mål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

-Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

Kriterier
-Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

-Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.

Referenser

Ehrlin, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 139-153

Holmberg, Ylva (2012). Musikstunden – sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 123-137

(1) Karin, Lindahl. Musik Workshop 2. Campus Varberg, 2015-02-17.