Nedan
beskrivs en aktivitet jag höll tillsammans med barnen som alltså nästan
är identisk med den aktivitet som Andersson (1) gjorde med oss under workshopen.
När barnen
kom in i klassrummet hade jag lagt fram en 10-kilos lerklump på bordet, i
mitten av bordet fanns olika verktyg såsom, plastknivar, penslar och kavlar
till förfogande. En och en fick barnen komma fram och skära ut en bit av leran,
bara denna process tyckte barnen var spännande, då leran är väldigt följsam och
ganska härlig att skära igenom. Andersson (1) gav ett tips under Workshopen att fästa en
ståltråd runt två gipsrullar och använda som skärverktyg, jag gjorde nästan
detsamma, bara det att gipsrullarna hade bytts ut mot en tudelad klädnypa.
Vi började att samtala tillsammans om keramik-leran, att lerans ingredienser kommer ifrån vår natur och
att den därför om man vill går att smaka på. Somliga barn såg ut som
frågetecken när jag sa detta, medan andra såg luriga ut och tittade på deras
förskollärare som att (får vi verkligen smaka??). Efter smaktestet frågade jag
barnen hur de tyckte att leran kändes, den var hård, grusig och kändes kall.
Jag sa att man får ta i hårt med sina muskler när man arbetar med leran just för att
den är lite hårdare än vanlig trolldeg som de är vana vid. När de efter ett tag
bekantat sig med leran bad jag dem att lägga en bit i handen och trycka ihop
handen så hårt de bara kunde. Sedan fick de trycka dit två ögon på figuren som skapades emellan deras händer. Detta
var uppskattat av barnen, de visade stolt upp sina olika figurer för varandra
och gav dem olika namn. Sedan bad jag barnen forma en lång, kort, tjock, rund
och en slingrig sak. Allt som barnen format lade vi sedan på brickor.
.JPG)
Av alla
dessa olika former fick barnen sedan bygga ett så högt torn som de kunde, här
samarbetade barnen och diskuterade om hur de på bästa sätt kunde
placera bitarna för att tornet inte skulle rasa. Efter en stund stack jag ner
några blomsterpinnar för att ge dem något att bygga höjden på.
När tornet
var klart frågade jag dem vad de hade byggt, ett torn svarade barnen. Jag
ställde sedan en rad olika frågor:
-Om det finns
en ingång till tornet var finns den?-Behöver ni göra något för att komma in?
-Vad möts ni av när ni kommit in i tornet?
-Hur doftar det där inne?
-Hur tar ni er igenom den stora porten inne i tornet?
-Vem bor i tornet?
-Vad händer när ni träffar dem som bor där inne?
Medan vi
samtalade kring dessa frågor antecknade min handledare allt, denna historia som
det sedan blev, läste jag upp för barnen efter deras rast.
Ingången till tornet är här, man
måste ha en kod för att komma in i slottet, kod 100 miljoner. Vi går in i
slottet och när vi kommer in står det massa riddare framför oss, alla riddare
ramlade, så vi kom in i tornet. Det luktade kanelbulle och mat, sen såg vi en
stor port och någon som vaktade porten, för att komma in måste vi säga det
hemliga ordet ELDSVÄRDET. När vi kommer in i den stora porten, ser vi att
kungen och drottningen sitter på dejt, dom åt pizza och kycklingklubbor och
kungen säger till oss: Välkommen, jag har väntat på er! Han har dukat till
fest, så vi sätter oss ner och äter tillsammans med kungen, sen myser vi, och
till sist blir det dans och vi fick godispåsar och chipspåsar. Sen tackade
kungen oss för att vi hjälpte honom att bygga upp hans torn.
Så, vad är det lera erbjuder barn och vilka lärprocesser ser vi?
Barnen utnyttjar sina sinnen när de doftar och smakar och gör jämförelser, när de arbetar med händerna kommer deras känsel in, hur känns denna lera jämfört med trolldegen? Kall, grov och hård. De övar sin finmotorik och formkänsla när de formar leran till olika figurer, skapelser och former. De kommer i kontakt med matematiken beroende på vad vi ber dem forma, en lång sak, en kort sak, två slingriga saker, en rund sak. Konstruktion och hållbarhet övas när de bygger torn, i byggandet rör vi även olika lägesord såsom framför, bakom, under, ovanför. Språket finns med i hela aktiviteten, när de beskriver, diskuterar, samtalar och samarbetar. Även fantasin spelar en stor roll då de behöver ha en bild i huvudet som de sedan ska gestalta i lera, samt även när berättelsen tar form, här lever sig barnen in i en sagovärld och beskriver sina känslor när de berättar och delger för mig vad de tänker.Det finns alltså en stor variation av olika lärprocesser som barn kommer i kontakt med när de arbetar med lera. Bojang och Elfström (2003, s. 73) lyfter att just lärprocesser är något som sker då barn får uppleva och erfara något med sina sinnen, vidare lyfts att när barn får arbeta med lera så föds också samtal, då lera är något socialt som ofta inbringar olika samtalsämnen. Här anser jag att vi vuxna ska vara med och intressera oss för de barnen säger i skapandet. Vi ska lyssna på dem och ställa öppna frågor och finnas där som stöd när de behöver en push för att komma vidare. I förskoleklass är det en mer skolbaserad form, och där jag är får barnen ibland sitta och räkna i matematikböcker eller skriva i sina bokstavsböcker, detta inspekterar sedan pedagogen och sätter ett "R" för rätt eller en bock för fel. När barn arbetar med lera finns det inga rätt eller fel och leran ger barnen en möjlighet att få konkretisera sina tankar och idéer som de har (s.75). Detta tycker jag är härligt, att din figur får se ut hur den vill, och du gestaltar dina former på de sättet du uppfattar att de ser ut. Jag tror att barnen även lär sig genom att testa, utforska och pröva på detta sätt.
Bojang och
Elfström (2003, s.74) beskriver hur de riktigt små barnen ständigt använder sig
av sina sinnen i sitt utforskande. Deras syn, smak, hörsel, känsel och rörelse
hjälper dem att skapa en förståelse för deras omvärld och hur allt däri
fungerar. Det är så de lär sig att gå, äta, tala och kommunicera utan att någon
har talat om för dem att det är så. Författarna lyfter även en viktig fråga
kring detta, nämligen, tror vi pedagoger att detta upphör i en viss ålder eller
att det inte behövs längre? Att barn använt färdigt sina sinnen när de börjar
skolan? Jag fick en liten tankeställare efter detta, och jag tror det är
viktigt att pedagoger i skolans värld inte glömmer av hur det egentligen var
barnen lärde sig det mest komplexa som en människa kan lära sig. Att barnen
måste få ha kvar dessa lärandesituationer där de får arbeta mycket med sina
sinnen, tankar och sin kropp. Vår uppgift blir att klämma in de olika ämnena i
det praktiska arbetet, och det kände jag att jag gjorde i denna aktivitet.
Mål
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
-Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
-Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk
skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.
Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.
- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.
- Din planering från fältdagar, ditt genomförande under VFU och ditt efterarbete/uppföljning från fältdagar ska kritiskt granskas och analyseras.
- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.
- Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.
Referenser
Faktisk
fantasi barns språkutveckling genom skapande. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
(1)
Andersson, Mats. Workshop: Bild 2. Campus Varberg. 2015-02-02.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar