TRAS - Tidig Registrering Av Språkutveckling

Under en föreläsning med Svensson (1) fick vi en genomgång av TRAS= 
TidigRegistreringAvSpråkutveckling. Efter genomgången var vi klasskamrater lite oense, är detta ett bra hjälpmedel som kan hjälpa barn att utveckla sitt språk, eller är det ett bedömningsmaterial som tittar på vad barn kan och inte kan?

Svensson (1) lyfte under föreläsningen att TRAS är ett observationsmaterial samt ett hjälpmedel för pedagogers kartläggning av barns språkutveckling. Med hjälp av materialet kan pedagoger utveckla verksamheten och upptäcka vad barn behöver öva mer på när det kommer till barns språkproduktion samt hur de uppfattar och förstår språket. Pedagoger använder sig av materialet och observerar enskilda barn. Sammanställningen diskuteras sedan gemensamt i arbetslaget, det är sedan utifrån vad var och en fått fram i observationerna som planeringen och utvärderingen av verksamheten sätter igång. Planeringsunderlaget används alltså för att verksamheten ska motsvara barnens behov. Det är alltså endast observationerna som sker enskilt på barnen men förändringen görs sedan för alla barn och i hela verksamheten.

Materialet är även en inspiration för pedagoger till att ständigt arbeta med att utvärdera och utveckla verksamheten så att den bättre motsvarar barnens behov i deras språkliga utveckling. Materialet hjälper pedagoger att upptäcka vad det är barn behöver öva mer på, varför, samt hur de ska gå till väga. TRAS studerar språkutveckling både genom strukturell syn, alltså ordförråd, språklig medvetenhet, morfologi och syntax. Vidare studeras materialet även ur interaktionell syn, alltså hur barn kommunicerar, samspelar och använder sitt språk. Pedagoger gör denna kartläggning en gång per år och använder sig av ett framställt schema, i detta schema finns olika frågor anpassade efter barns ålder. Pedagogerna observerar barnen och läser frågorna, ser de om barnet kan eller inte kan det
som står angivit fyller de i rutan. Kan barnet det som står i rutan fyller man i rutan, kan barnet något 
delvis streckar man i rutan och kan barnet inte alls det som står i rutan ska den lämnas tom. Längst bak i schemat finns plats för pedagogen att anteckna väsentlig information rörande barnet, exempelvis om barnet nyligen anlänt till Sverige.

(Bild lånad från nyponforlag.se)

 

Viktigt att tänka på i användandet av materialet är även att alla pedagoger måste vara införstådda med hur och på vilket sätt materialet ska användas. Det får inte användas för att bedöma enskilda barn utan ska ses som ett utvärderings- och utvecklingsinstrument för hela verksamheten. Det går heller inte att jämföra exempelvis svenska barns språkutveckling med barn som nyligen anlänt till Sverige från andra länder.

TRAS fokuserar alltså på kommunikation ur en vid synvinkel och får på det sätt med sig en helhetsbild. Lärarna uppmärksammar alltså inte bara barns språkproduktion utan även barnens förmåga att uppfatta och förstå språket. Jag anser att om TRAS används på rätt sätt, kan detta vara ett hjälpmedel som kartlägger och tydliggör om det finns något som barnet behöver öva mer på inom språket. På detta sätt kartläggs även verksamheten och uppdateras i takt med förändringarna och de nya arbetssätten, vilket är enormt positivt.  TRAS kan aldrig ersätta kontakten mellan pedagog och barn och pedagogens intuition kring barnens behov. Jag tror alltid att den mänskliga kontakten och känslan går före ett sådant här material. Den dagen ett barn blir observerat kanske den inte kunde en specifik sak och får streck i protokollet, medan barnet en vecka tidigare klarade den specifika uppgiften galant fast i en annan situation, dessa saker anser jag är viktiga att ha med i beräkningarna när man observerar barnen för att bilden ska bli så rättvis som möjligt. Det är även viktigt att alla pedagoger i verksamheten involverar sig vid användandet av sådant här material, på det sätt kan vi stötta varandra och även se att alla använder materialet på rätt sätt.

Mål
-Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

-Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Kriterier
- Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera minst tre av kursens ämnesområden i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.


(1) Svensson, Ann-Katrin. Föreläsning – Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga. Campus Varberg. 23-02-2015.