Gunnarsson (1) ifrån Science centret Navet i Borås,
kom till oss och höll i en spännande workshop, dagen bjöd på olika experiment,
utforskande och klurigheter. Gunnarsson (1) är författaren bakom den splitter
nya boken Tunda och Triton - spännande fysiksagor med experiment. Boken är tänkt ska inspirera barn att arbeta med fysik och
kemi. Huvudkaraktärerna Fladdermusen Tunda och vattensalamandern Triton finns
med i de olika sagorna, och ställer olika frågor som barnen får reflektera
kring. Boken rör alltså inte bara naturvetenskap utan även språk, kommunikation
och lustfyllt görande.
Gunnarsson (1) läste ett kapitel ur boken för oss och kring det skulle
vi sedan diskutera om vi ansåg att de lät som en klassisk saga, eller om vi
tänkte på något mer utöver handlingen i sagan. Det jag tänkte på var att många
fysiska och kemiska termer nämndes, och det var tydligt att det var hennes
avsikt. Till en början tänkte jag att det lät krångligt när hon blandade in dessa
termer, men Gunnarsson (1) berättade sedan att när vi vuxna ändrar om termer i tron
om att barn ska förstå lättare, gör vi det egentligen mycket svårare för
barnen. Hon förklarade att det ibland kan ta lite längre tid för en del barn
att uttala vissa ord, men att det inte är något vi ska se som ett hinder. Hon har snarare fått uppfattningen om att barn tycker det är roligt att uttala konstiga ord som exempelvis koldioxid. Hon
menar att processen som sedan kommer när det tvingas lära om och lära sig det korrekta
begreppet, blir mycket svårare för barnen än om de faktiskt hade fått den
korrekta benämningen från första början.
Vi fick sedan göra ett uppdrag ur boken, nämligen skapa vår
egen fallskärm med korg. Före vi började fick vi diskutera hur vi skulle gå
till väga och vilket material vi ansåg vara mest lämpligt till vår fallskärm.
Efter att vi skapat vår fallskärm testade vi att släppa den från 4:e våning.
Efter flygtestet skulle vi utifrån våra erfarenheter diskutera kring vilka
utvecklingsmöjligheter som finns, sedan fick vi antingen göra en ny eller
förbättra vår gamla fallskärm. Gunnarsson (1)
förklarade att hon i boken inte alltid har använt den idealiska formen, utan
hennes tanke är att barnen som läser den alltid ska känna till att det finns
utvecklingspotential. Detta anser jag är ett smart sätt att få barn att
samarbeta och diskutera kring olika lösningar. Barnen får även vetskapen om att
det kan finnas flera olika lösningar på ett problem och det tror jag utmanar
barnen ytterligare till att vilja testa och prova. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11,
s. 9) lyfter hur skolan ska stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och
självförtroende och därtill en vilja att testa egna idéer och problemlösningar.
Eleverna ska även ges möjlighet till att
ta egna initiativ och eget ansvar samt utveckla sin egen förmåga att arbeta
både självständigt och tillsammans med andra.
Gunnarsson (1) lyfter hur viktigt det är att vi inte bara arbetar
med kemi och fysik utan att vi ständigt måste fundera kring hur vi ska få in
det estetiska lärprocesserna i det hela, när man gjort det menar hon att man
hamnat i en bra verksamhet. Det handlar alltså inte bara om själva görandet
utan det som jag anser är lärorikt i sådana här situationer är att barnen får
arbeta problemlösande och de får själva komma på kreativa lösningar genom att
samarbeta och resonera tillsammans kring hur de ska gå till väga. Att barnen
får känna på utmaningar i arbetet anser jag är positivt och jag tror att när de
funnit en lösning på något problem så ökar deras självförtroende och ”jag kan
känsla”. Detta arbetssätt beskriver ganska tydligt hur jag vill arbeta, praktiskt, upptäckande, problemlösande, spännande, ja, att barn ska få erfara nya kunskaper genom experimentella upplevelser och sina sinnen. Jag tror att barnen, liksom jag själv finner något extra lustfyllt i ett sådant här arbetssätt och jag tror även att praktiskt görande och abstrakta föremål, underlättar och hjälper oss att förstå olika problem och fenomen. Mitt förhållningssätt anser jag bör vara medforskande och nyfiket, istället för att komma med färdiga lösningar till barnen vill jag diskutera eventuella lösningar tillsammans med dem och få dem att fundera och lösa problemen själva.
Vår fallskärm skapas |
En sak jag verkligen kommer att ta med mig från denna
workshop som Gunnarsson (1) pratade om är att alltid lyssna till varningsklockan ”Såhär
har vi alltid gjort”. Vi ska våga ifrågasätta ifall vi stöter på dessa ord ute
i verksamheten. Visst, det kan vara positivt, men i vissa fall finns det sällan
några didaktiska belägg kring varför en del saker görs ute i verksamheten. Vi
ska ständigt ha dessa tankar i bakhuvudet. Vad är det vi gör? Varför gör vi det
för barnen? Vad är det vi vill att barnen ska ta med sig från denna aktivitet?
Vilka erfarenheter tar de med sig efter detta? Hur ska vi göra för att
aktiviteten ska bli lärorik, spännande och lustfylld och framförallt hur gör vi
för att se till att varje enskilt barn stimuleras.
Jag tackar Anna Gunnarsson för en inspirerande dag och
hoppas att hennes bok blir en storsäljare!
Kursmål
-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.
- All text ska skrivas enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och enligt Harvardmodellen.
- Problematisera och redogör
för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska
teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.
Referenser
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575
(1) Gunnarsson, Anna. Workshop - Navet. Campus Varberg. 03-03-2015.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar