Här är det tänkt att ni ska få följa med mig i mitt sista år på förskollärarutbildningen och få en djupdykning i vår pågående kurs "Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik", det vankas museibesök, kreativa workshops, litteraturseminarier och matnyttiga föreläsningar och allt detta kommer jag att lyfta, reflektera och diskutera i bloggen. Trevlig läsning!

tisdag 12 maj 2015

Besök från navet


Gunnarsson (1) ifrån Science centret Navet i Borås, kom till oss och höll i en spännande workshop, dagen bjöd på olika experiment, utforskande och klurigheter. Gunnarsson (1) är författaren bakom den splitter nya boken Tunda och Triton - spännande fysiksagor med experiment. Boken är tänkt ska inspirera barn att arbeta med fysik och kemi. Huvudkaraktärerna Fladdermusen Tunda och vattensalamandern Triton finns med i de olika sagorna, och ställer olika frågor som barnen får reflektera kring. Boken rör alltså inte bara naturvetenskap utan även språk, kommunikation och lustfyllt görande.  

Gunnarsson (1) läste ett kapitel ur boken för oss och kring det skulle vi sedan diskutera om vi ansåg att de lät som en klassisk saga, eller om vi tänkte på något mer utöver handlingen i sagan. Det jag tänkte på var att många fysiska och kemiska termer nämndes, och det var tydligt att det var hennes avsikt. Till en början tänkte jag att det lät krångligt när hon blandade in dessa termer, men Gunnarsson (1) berättade sedan att när vi vuxna ändrar om termer i tron om att barn ska förstå lättare, gör vi det egentligen mycket svårare för barnen. Hon förklarade att det ibland kan ta lite längre tid för en del barn att uttala vissa ord, men att det inte är något vi ska se som ett hinder. Hon har snarare fått uppfattningen om att barn tycker det är roligt att uttala konstiga ord som exempelvis koldioxid. Hon menar att processen som sedan kommer när det tvingas lära om och lära sig det korrekta begreppet, blir mycket svårare för barnen än om de faktiskt hade fått den korrekta benämningen från första början.

Vi fick sedan göra ett uppdrag ur boken, nämligen skapa vår egen fallskärm med korg. Före vi började fick vi diskutera hur vi skulle gå till väga och vilket material vi ansåg vara mest lämpligt till vår fallskärm. Efter att vi skapat vår fallskärm testade vi att släppa den från 4:e våning. Efter flygtestet skulle vi utifrån våra erfarenheter diskutera kring vilka utvecklingsmöjligheter som finns, sedan fick vi antingen göra en ny eller förbättra vår gamla fallskärm.  Gunnarsson (1) förklarade att hon i boken inte alltid har använt den idealiska formen, utan hennes tanke är att barnen som läser den alltid ska känna till att det finns utvecklingspotential. Detta anser jag är ett smart sätt att få barn att samarbeta och diskutera kring olika lösningar. Barnen får även vetskapen om att det kan finnas flera olika lösningar på ett problem och det tror jag utmanar barnen ytterligare till att vilja testa och prova. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, s. 9) lyfter hur skolan ska stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och självförtroende och därtill en vilja att testa egna idéer och problemlösningar.  Eleverna ska även ges möjlighet till att ta egna initiativ och eget ansvar samt utveckla sin egen förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.


Vår fallskärm skapas
Gunnarsson (1) lyfter hur viktigt det är att vi inte bara arbetar med kemi och fysik utan att vi ständigt måste fundera kring hur vi ska få in det estetiska lärprocesserna i det hela, när man gjort det menar hon att man hamnat i en bra verksamhet. Det handlar alltså inte bara om själva görandet utan det som jag anser är lärorikt i sådana här situationer är att barnen får arbeta problemlösande och de får själva komma på kreativa lösningar genom att samarbeta och resonera tillsammans kring hur de ska gå till väga. Att barnen får känna på utmaningar i arbetet anser jag är positivt och jag tror att när de funnit en lösning på något problem så ökar deras självförtroende och ”jag kan känsla”. Detta arbetssätt beskriver ganska tydligt hur jag vill arbeta, praktiskt, upptäckande, problemlösande, spännande, ja, att barn ska få erfara nya kunskaper genom experimentella upplevelser och sina sinnen. Jag tror att barnen, liksom jag själv finner något extra lustfyllt i ett sådant här arbetssätt och jag tror även att praktiskt görande och abstrakta föremål, underlättar och hjälper oss att förstå olika problem och fenomen. Mitt förhållningssätt anser jag bör vara medforskande och nyfiket, istället för att komma med färdiga lösningar till barnen vill jag diskutera eventuella lösningar tillsammans med dem och få dem att fundera och lösa problemen själva.

En sak jag verkligen kommer att ta med mig från denna workshop som Gunnarsson (1) pratade om är att alltid lyssna till varningsklockan ”Såhär har vi alltid gjort”. Vi ska våga ifrågasätta ifall vi stöter på dessa ord ute i verksamheten. Visst, det kan vara positivt, men i vissa fall finns det sällan några didaktiska belägg kring varför en del saker görs ute i verksamheten. Vi ska ständigt ha dessa tankar i bakhuvudet. Vad är det vi gör? Varför gör vi det för barnen? Vad är det vi vill att barnen ska ta med sig från denna aktivitet? Vilka erfarenheter tar de med sig efter detta? Hur ska vi göra för att aktiviteten ska bli lärorik, spännande och lustfylld och framförallt hur gör vi för att se till att varje enskilt barn stimuleras.

Jag tackar Anna Gunnarsson för en inspirerande dag och hoppas att hennes bok blir en storsäljare!


 
 
 
 
Sugen på att köpa boken? Klicka på ---> NAVET för att komma till deras webbshop.
 

Kursmål
-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

Kriterier
- Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.

- All text ska skrivas enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och enligt Harvardmodellen.

- Problematisera och redogör för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.

 - Självkritiskt reflektera och problematisera kring ditt eget pedagogiska förhållningssätt relaterat till de erfarenheter du fått under utbildningen.
 
Referenser
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575
 
(1) Gunnarsson, Anna. Workshop - Navet. Campus Varberg. 03-03-2015.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar