1. Titta på filmen och lär dig hur du kan tillverka ditt egna papper.
2. Läs hur du kan använda dig av aktiviteten med barn i förskolan.
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, ss. 7-10) lyfter att vi ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt
förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet.
Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt
förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens
kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete
kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Vidare lyfts att vi ska ge dem
möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, förmedla känslor,
erfarenheter, idéer och tankegångar med konkret material, ord och bild samt genom
andra uttrycksformer.
Att vara miljömedveten och ha en förståelse för hur exempelvis
miljön påverkas av papperstillverkning anser jag är en bra ingång till ett mer
hållbart tänk hos barn. Jag tror att vi bör samtala om sådant som dagligen
finns i barnens vardag och papper om något är vanligt förekommande i barns
värld. Därför tycker jag att tillverkning av eget papper är en bra aktivitet
för barn. Dels kan vi samtala om hållbar utveckling, att vi tar vara på det
material vi har och återanvänder det. Samt hur papperstillverkning går till,
att träd huggs ner och stora fabriker släpper ut avgaser i naturen när papper
skapas, bieffekter av det och att vi försöker få med oss att vi ska försöka
hand hålla med det vi har. För att nämna ett exempel, kan vi försöka att rita
på baksidan på pappret istället för att ständigt ta nya. Detta är små steg som
jag tror gör skillnad hos barn och ger dem en större förståelse för hur man kan
tänka för att bli mer miljömedveten, om vi samtalar med dem om det. Vidare
lyfter denna aktivitet nya erfarenheter hos barn, de får använda sina sinnen i
skapandet, hur luktar det? Hur känns det, när pappret är torrt/blött? Vad
händer när man mixar pappersremsorna, känns det annorlunda? Liknelser? (Själv
tyckte jag att de mixade remsorna kändes som bebisspya, när jag kände på smeten
med min hand!) Vi kan samtala med barnen om hur människor gjorde förr, att det
inte var lika enkelt som för oss, de kunde kanske inte gå ut och köpa sitt
papper utan de fick skapa sitt egna, såsom vi testat att göra. Sedan sist men
inte minst, stoltheten av att ha skapat sitt egna papper, detta kan de antingen
ta med hem som det är, måla på det och ge bort som present eller hänga upp på
väggen i sitt rum.
Denna aktivitet kommer jag absolut att testa med barn!
_________________________________________________________________
Texten ovan skrev jag en tid innan min VFU. Som ni förstod var jag sugen att testa denna aktivitet tillsammans med barnen på min VFU-plats. Jag är väldigt glad att jag fick chansen till detta, då aktiviteten var mycket uppskattad hos barnen. De hade aldrig testat på att skapa eget papper förr och var väldigt nyfikna på hur processen skulle gå till. Före vi började var jag nyfiken kring barnens tankar om det hela. Barnen kunde se vad vi skulle använda i skapandet och kom med förslag att lägga pappersremsor på ett papper och sedan limma. Det stod klart för mig att barnen inte förstod att vi skulle mixa pappersremsorna till en smet, vilket är förståeligt. När jag förklarade detta för barnen såg det mest förvånade ut, men det blev jag bara glad för, då det visar att jag gav dem en ny erfarenhet den dagen. När vi hade mixat ihop pappersremsorna och fått en bra konstistens frågade jag barnen vilken färg de ville att papperet skulle ha. Grön kom de fram till och då fick vi blanda gul och blå då den gröna färgen var slut. Delen där barnen en och en fick doppa händerna i papperssmeten var mest spännande. Några barn var osäkra och vågade till en början inte doppa ner händerna i baljan. Jag sa till de barnen att stå och kika på de andra barnen en stund och förklarade för dem att papperssmeten var len, varm och ganska härlig att ta i. Tillslut vågade alla barn att känna på papperssmeten, de skrattade och gav ifrån sig ljud som "uhhhhhh" "bläääää" "coooooooolt". Här blev det tydligt att det var processen som var mest betydelsefull för barnen och inte slutresultatet. Jag ser slutresultatet mer som en bonus och görandet och processen som det lärofyllda, det blir en estetisk lärprocess. Barnen använder sina olika sinnen i processen när de jämför och känner skillnad, hur pappersremsorna kan ändra form och konsistens genom att mixa dem och tillföra vatten. Hur deras papper går från vått till torrt och blir till något man kan ta i igen utan att den rinner mellan fingrarna.
Ann Bamford som har granskat 170 länders arbete med estetiska ämnen i skolan och genom det kommit fram till att det är nyckeln till en framgångsrik skola, lyfter i en intervju (Hägglund 2009) att estetiska ämnen och kreativ undervisning bland annat stärker barnens språkinlärning, deras kritiska tänkande samt ökar deras självförtroende och samarbetsförmåga. Men för att barn ska ta till sig allt detta anser jag att vi pedagoger behöver finnas där för barnen som stöd för att synliggöra och tydliggöra lärandet för barnen. Vi ska nämna begrepp för barnen som kanske är nya i processen och lyfta dessa ständigt tills det blir mer begripligt för barnen, på så sätt finns även en stor möjlighet för barn att utveckla sin språkliga förmåga utöver allt det andra som finns för barn att lära och upptäcka.
_________________________________________________________________
Texten ovan skrev jag en tid innan min VFU. Som ni förstod var jag sugen att testa denna aktivitet tillsammans med barnen på min VFU-plats. Jag är väldigt glad att jag fick chansen till detta, då aktiviteten var mycket uppskattad hos barnen. De hade aldrig testat på att skapa eget papper förr och var väldigt nyfikna på hur processen skulle gå till. Före vi började var jag nyfiken kring barnens tankar om det hela. Barnen kunde se vad vi skulle använda i skapandet och kom med förslag att lägga pappersremsor på ett papper och sedan limma. Det stod klart för mig att barnen inte förstod att vi skulle mixa pappersremsorna till en smet, vilket är förståeligt. När jag förklarade detta för barnen såg det mest förvånade ut, men det blev jag bara glad för, då det visar att jag gav dem en ny erfarenhet den dagen. När vi hade mixat ihop pappersremsorna och fått en bra konstistens frågade jag barnen vilken färg de ville att papperet skulle ha. Grön kom de fram till och då fick vi blanda gul och blå då den gröna färgen var slut. Delen där barnen en och en fick doppa händerna i papperssmeten var mest spännande. Några barn var osäkra och vågade till en början inte doppa ner händerna i baljan. Jag sa till de barnen att stå och kika på de andra barnen en stund och förklarade för dem att papperssmeten var len, varm och ganska härlig att ta i. Tillslut vågade alla barn att känna på papperssmeten, de skrattade och gav ifrån sig ljud som "uhhhhhh" "bläääää" "coooooooolt". Här blev det tydligt att det var processen som var mest betydelsefull för barnen och inte slutresultatet. Jag ser slutresultatet mer som en bonus och görandet och processen som det lärofyllda, det blir en estetisk lärprocess. Barnen använder sina olika sinnen i processen när de jämför och känner skillnad, hur pappersremsorna kan ändra form och konsistens genom att mixa dem och tillföra vatten. Hur deras papper går från vått till torrt och blir till något man kan ta i igen utan att den rinner mellan fingrarna.
Ann Bamford som har granskat 170 länders arbete med estetiska ämnen i skolan och genom det kommit fram till att det är nyckeln till en framgångsrik skola, lyfter i en intervju (Hägglund 2009) att estetiska ämnen och kreativ undervisning bland annat stärker barnens språkinlärning, deras kritiska tänkande samt ökar deras självförtroende och samarbetsförmåga. Men för att barn ska ta till sig allt detta anser jag att vi pedagoger behöver finnas där för barnen som stöd för att synliggöra och tydliggöra lärandet för barnen. Vi ska nämna begrepp för barnen som kanske är nya i processen och lyfta dessa ständigt tills det blir mer begripligt för barnen, på så sätt finns även en stor möjlighet för barn att utveckla sin språkliga förmåga utöver allt det andra som finns för barn att lära och upptäcka.
Geggigt och skönt, alla vill känna. |
Vi tryckte fast blommor som vi plockat och pressat. |
Kursmål
-Redogöra för och problematisera
aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och
estetiska lärprocesser.
-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och
kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är
utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
Kriterier
-Kursens samtliga
ämnesområden, VFU och studiebesök ska synliggöras/dokumenteras och kopplas till
några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell
läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.
-Problematisera och redogör
för hur du utifrån kursens innehåll kan använda pedagogiska och didaktiska
teorier som stöd i din yrkesroll med fokus på barns lärande.
Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Ann Bamfords intervju
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2009/11/18/wow-factor